"Jag bygger på mina grundläggande värderingar och är formad av Olof Palme som jag första gången hörde tidigt på 50-talet på en SSU-kurs på Bommersvik. Palme utgick då inte från åtgärder, utan från franska revolutionens ideal om frihet, jämlikhet och broderskap."
Med de orden inleder förre kultur- och skolministern Bengt Göransson ett samtal kring sin uppmärksammade bok "Tankar om politik".
"Frihet handlar om ansvarstagande. Det är inte en valfrihet som kan förhindra andra att utnyttja sin frihet. Sådana effekter kan privatisering av skolor och sjukvård leda till. Friheten är beroende av jämlikheten. Ojämlikhet begränsar de sämre ställdas frihet. De som har det bäst förlorar sin frihet. De rika i Sydamerika tvingas omgärda sig med murar för att försvara sin rikedom. Och broderskap är nära förbunden med solidaritetstanken. De tre målen är likvärdiga och förutsätter varandra. Olof Palme talade inte om ´rättvisa´. I stället hade han en moralisk dimension och föredrog begreppet ’rättfärdighet’."
Boken handlar om hur vi ska omsätta politiskt tänkande, framhåller Göransson.
"Det finns ingen opolitisk politik. Jag utgår från begreppet medborgare som grund för demokratin."
"Formen är viktig och det är nödvändigt att lära sig föreningsteknik. Själv har jag gjort det inom IOGT-rörelsen. Dålig föreningsteknik skapar problem. Det är skillnad på ett fullmäktige- och ett föreningsmöte och vad man kan föreslå. I fullmäktige representerar man ett parti och en större grupp till skillnad från ett föreningsmöte där man bara företräder sig själv", fortsätter Göransson.
"Till dagens politiska problem hör att Jan Björklund förtränger utslagningen i skolan. Skolan måste återupprättas genom att leverera kunskaper i klassrummen, bättre föräldrakontaktar och den ska föra det samlade livsarvet vidare. Socialförsäkringsminster Ulf Kristensson har inte lyckats hantera sjukförsäkringen och arbetslösheten på grund av sin syn på samhället och perspektiv på människan endast som produktionsfaktor."
Boken handlar om att marknaden har misslyckats och att människan inte kan reduceras till att bara ses som "kund". Politiken behövs som motkraft.
"Att säga till människor att själva spara ihop till en förmögenhet för att klara högre utbetalningar och försäkringsavgifter är cyniskt mot dem som saknar sådana möjligheter", anser Göransson.
"Ett hoppfullt tecken är att vi lever i kapitalismens slutfas. Roffarmentalitet och moraliskt förfall - liksom dagens nyliberalism eller senkapitalism - har kännetecknat tidigare civilisationer som gått under. Bengt Lidforss skrev redan 1910 om ’barbariets renässans’, och att överklassen blott har ett intresse att tjäna pengar."
Göransson invänder mot kortsiktigheten i politiken.
"Anders Borg talar om att han lagt fram en ´bred budget´. Målet är att vinna valet 2014 och inget annat. Men målen måste vara absoluta. Olof Palme talade om att målet är ’fred’."
"När vi talar om skatter måste vi diskutera vilka gemensamma verksamheter de ska klara av att täcka. Och så måste vi dra in pengar till samhället som täcker dessa. Det är fel ordning att börja diskussionen med att föreslå en mängd undantag från huvudreglerna för beskattningen såsom t ex rutavdraget. Men när väl beslut tagits ska de omfatta alla, även de som varit emot. Rutavdrag ska kunna göras av socialdemokrater, och moderater ska inte behöva betala för boklån på bibliotek därför att partiet föreslagit sådana avgifter", utvecklar Göransson.
Göransson skiljer mellan folkrörelsesocialism - som han själv bekänner sig till - och statssocialism. Han säger att Norrbotten är ett typiskt exempel på statssocialism beroende på den starka ställning som kommunisterna haft i länet, och avvisar min invändning att de bägge formerna är blandade i länet.
"Man behöver inte se negativt på att det är flest äldre människor som deltar i folkbildningsmöten. De yngre är bundna av annat som barn och hushållsarbete. Det krävs också en viss erfarenhet för att tillgodogöra sig folkbildning som de yngre saknar. När de blir äldre har de hunnit skaffa sig den erfarenheten."
"Det är viktigt att tydliggöra kulturpolitiken och den måste få kosta mera. Den har genomgått dramatiska förändringar sedan Gustav III införde akademierna och grundade operan och Dramatiska teatern i slutet av 1700-talet. De engagerade studieförbunden har nu en central roll. 1974 års kulturpolitiska mål - som yttrandefrihet, aktivt deltagande och stöd till konstnärligt arbete och minoriteter - är fortfarande viktiga. Beklagligt att borgerliga regeringen slopat målet om att kulturen ska motverka kommersialismens skadliga inflytande, vilket betyder att den har en mera marknadsorienterad syn."
Bengt Göransson är emot den regionalisering av kulturpolitiken som skett under senare år.
"I en del regioner har man mera börjat se kulturen som en del av turismen. Och vi ska bara ha en kulturpolitik i landet!", avslutar han.