Marknad + politik = sant

Politik2010-07-26 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Marknadskrafterna tog över. Nu måste politikerna ta tillbaka makten från marknadens aktörer.

Så låter en vanlig analys av det händelseförlopp som ledde fram till finanskrisen och ruskade om världsekonomin ordentligt.
Marknad och politik uppfattas som konkurrerande system där mer av det ena automatiskt tränger undan och håller tillbaka det andra.
Men så behöver förhållandet inte alls tolkas, hävdar statsvetarna Johannes Lindvall och Bo Rothstein i boken "Vägar till välstånd" (SNS).

Deras uppfattning är i stället att politik och marknad är sammanflätade. Därför blir, menar de, en samhällsanalys som utgår från att demokrati och marknad är separata storheter missvisande.
Visserligen tillämpas olika principer när besluten fattas i de båda systemen.
I den demokratiska modellen gäller principen en medborgare, en röst.

På marknaden kan du bara uttrycka din uppfattning om du har pengar. Och inflytandet graderas efter ekonomisk styrka, det vill säga här gäller principen en krona, en röst.
Som Lindvall/Rothstein påpekar tenderar marknadens principer att leda till ökade inkomst- och förmögenhetsklyftor.
Schematiskt står alltså två principer mot varandra. I praktiken samexisterar och samverkar dock de båda modellerna.
Demokratiska system bygger upp institutioner (rättstillämpning, avtalssystem, sociala system o s v) som stabiliserar marknaden och gör den effektivare.

Det som skiljer fattiga länder som utvecklats snabbare från länder som haft en långsammare utveckling är i första hand inte skillnaden i råvarutillgångar eller frånvaro av kolonialt förtryck utan existensen av stabila institutioner.
Annorlunda uttryckt: Det avgörande har varit att marknaden bäddats in i en demokratisk struktur.
Demokratin skapar också folklig legitimitet för de skatter som behövs för att bygga upp infrastruktur, utbildning och forskning, nödvändig näring för en växande ekonomi.

Politiken spänner också upp sociala skyddsnät i form av exempelvis socialförsäkringar, arbetsmiljölagar och arbetarskydd - även det en viktig förutsättning för en väl fungerande marknadsekonomi.
Den rika världens alltmer känsliga opinion för oacceptabla arbetsvillkor i de fattiga länderna ökar också trycket på politiken att tämja marknadsekonomin.

Marknadsekonomi är en ytterst effektiv produktionsform. Den bidrar med resurser till de reformer som beslutas i det demokratiska systemet.
I debatten påstås ibland att marknadsekonomin skulle klara sig bäst utan regleringar.
I själva verket finns inga samhällen där marknaden släppts helt fri. Politikens regleringar är helt enkelt nödvändiga för att marknadsekonomin ska fungera effektivt.
Den principiella skillnaden mellan demokratisk styrning och marknadsstyrning är reell och betydelsefull.

Men vi missar en viktig poäng om vi inte förmår se att politik och marknad i praktiken är beroende av varandra och samverkar.