Finanskrisen 2008-2009 slog hårt mot näringslivet i Norrbotten. Under 2009 minskade exporten från Norrbotten med 22 procent.
Men de norrbottniska företagen återhämtade sig snabbt. Redan 2010 tog Norrbotten med råge tillbaka det som gått förlorat under finanskrisen.
Under 2010 ökade exporten från länet med hela 43 procent, enligt SCB:s siffror. 2011 fortsatte exporten från Norrbotten att öka med 13 procent.
Under de senaste fem åren är faktiskt Norrbotten det län som haft den snabbast växande exporten. Bara Västra Götaland har en större export per capita.
Mycket hänger ihop med utvecklingen i gruvnäringen. Indien, Kina och Mellanöstern skriker efter malmer och mineraler. Världsmarknadspriserna stiger och gruvbolagen i norr har glada dagar.
Men det handlar inte bara om basnäringarna.
När jag träffar Andreas Lind, vd på Norrbottens Handelskammare, framhåller att det finns fler norrbottniska företag som flyttar fram positionerna på världsmarknaderna.
"År 2000 hade vi 438 exporterande företag i Norrbotten. 2010 hade vi hela 908 exporterande företag i länet. Det är mer än en fördubbling av antalet exporterande företag", säger Lind.
De norrbottniska exportframgångarna märks även på kontoret hos Norrbottens Handelskammare.
"Vi ägnar oss åt rådgivning och utfärdar vissa exportdokument. Sedan 2004 har vi upplevt en fördubbling av antal exportdokument, trots att antalet marknader som kräver sådana dokument har minskat", säger han.
I vårt samtal understryker Lind flera gånger att "vi måste krama både storföretagen och småföretagen".
"Vi behöver både och. Saker och ting hänger ihop. Många mindre företag har vuxit fram som underentreprenörer och leverantörer till SCA, Smurfit Kappa eller andra större industrier", säger han.
Både stort och smått kommer dessutom att behövas för att nå de högt ställda målen för handelspolitiken.
Handelsminister Ewa Björling (M) har en vision om att fördubbla exporten till 2015.
Andreas Lind tror att det kan bli svårt att nå målet 2015, men han och Handelskammaren ska dra sitt strå till stacken.
"Sett från exporthänseende är dock transporterna och infrastrukturen det största frågetecknet. Det talas ofta om järnvägen, men det är lika viktigt med fungerande sjöfart och vägar. Det måste finnas en robusthet i transportsystemen som gör att vi kan garantera att varorna är framme hos kunderna inom utlovad tid", säger han.
Följaktligen är Handelskammaren och dess vd de första att argumentera för behovet av satsningar på infrastrukturen i norr.
På organisationens hemsida läser jag om sådant som är aktuellt: Nattågen, Norrbotniabanan, EU:s svaveldirektiv, flygförbindelser m m.
"Vi deltar aktivt i opinionsbildningen och debatten för en bättre infrastruktur för våra norrbottniska företag", säger Lind.
Men det räcker inte med infrastruktur. Norrbottniska företag behöver även hjälp och stöd för att ta sig ut på marknaderna utomlands.
Andreas Lind anser att det behövs en kraftig förstärkning av antalet exportrådgivare i hela landet.
"Det säger sig självt att fem personer på Handelskammaren i Luleå inte kan sörja för alla behov. Jag skulle gärna se en fördubbling av antalet regionala exportrådgivare. I dag finns bara en regional exportrådgivare i Norrbotten", konstaterar han.
Lind vill även stärka Nordkalottrådets roll. Det är dags att norrbottniska företag upptäcker de stora marknader som finns i Nordnorge och norra Finland.
"Vi är inte i närheten av den exportpotential som finns. På lång sikt kan vi tala om Barents och nordvästra Ryssland. Men i det korta perspektivet borde vi ta sikte på de nära marknaderna i Norge och Finland. Det är närmare till Torneå från Luleå än till Skellefteå", framhåller Lind.
Enligt en företagsenkät från Kommerskollegium finns dock stora kunskapsbehov hos företagen.
72 procent av de svarande företagen uppger att de inte känner till vilka rättigheter som de har på EU:s inre marknad.
"Det är en skrämmande siffra. Norrbottniska företag har samma rätt och möjligheter som ett tyskt företag att delta i en offentlig upphandling i Berlin", säger han.
Enligt Kommerskollegiums enkät är det så många som en tredjedel av företagen i undersökningen som inte vet var de kan få mer information om handel med andra EU-länder.
Med andra ord: Det finns att göra för Norrbottens Handelskammare, Exportrådet och andra organisationer som ska underlätta för svenska företag att ta klivet ut i Europa och världen.
Om Sverige ska klara att nå målet om en fördubblad export till 2015 gäller det att det finns strukturer som kan ge råd och stöd till de företag som vill växa och expandera utomlands.