På måndag gör Sven-Erik Österberg sin första arbetsdag som landshövding i Norrbotten. Han kan glädja sig åt att komma till ett län som fått en massa positiv uppmärksamhet under de senaste åren.
28 maj skrev Svenska Dagbladet om "gruvboomen". Samma dag publicerade Dagens Industri ett fyra sidor långt reportage om Malmbanans betydelse för det svenska välståndet.
"Det går bra nu. Petters gamla dänga skulle passa Norrbotten som tema", noterade Expressen 11 augusti 2011. "De närmaste åtta åren investeras 200 miljarder i olika projekt."
"Femtio nya eller återuppståndna företag sedan årsskiftet. Det är något helt nytt för Pajala", rapporterade Dagens Nyheter 5 september 2011.
Men det betyder inte att Norrbotten är ett självspelande piano. Österberg kommer att få kavla upp ärmarna på finskjortan redan första arbetsdagen.
Befolkningsutvecklingen är dyster. Investeringarna i basnäringarna har inte minskat befolkningstappet.
Sedan 1995 har Norrbottens invånarantal minskat med ungefär 18 000 personer (det motsvarar Österbergs hemkommun Skinnskatteberg fyra gånger om!)
I vissa små kommuner är befolkningsnedgången direkt alarmerande. I dag har Överkalix och Arjeplog 3500 respektive 3000 invånare.
Frågan är hur länge de kan försvara ställningen som självständiga kommuner. Ständigt minskande befolkning betyder färre skattebetalare och försämrad ekonomi.
Men även i gruvkommunerna finns anledning till oro. Titta bara på Kiruna. Den statliga gruvjätten LKAB går som klockan. Men utvecklingen i andra delar av näringslivet är inte upplyftande.
Radiotjänst med omkring 200 anställda hotas av nedläggning. Lantmäteriets kontor med drygt 40 anställda riskerar att gå samma öde till mötes.
Arbetet med att bredda arbetsmarknaden och utveckla tjänstesektorn i gruvsamhället riskerar att flyttas 20 år bakåt i tiden.
Regeringen skryter om att den satsar på "gruvrelaterad infrastruktur". Men Norrbotten är inte bara malm och gruvor.
Det är hög tid att uppmärksamma villkoren för andra delar av näringslivet. Industrierna och företagen längs kusten i Norrbotten och Västerbotten har länge efterlyst en satsning på Norrbotniabanan.
Men det är ett projekt som inte verkar få plats i regeringens infrastrukturplan.
Den borgerliga regeringen fullföljde inte den tidigare S-regeringens besked om byggstart 2010. Nu verkar projektet i stället skjutas långt in i en osäker framtid.
Med andra ord: Det kommer inte att saknas arbetsuppgifter för Sven-Erik Österberg framöver.
Arbetet som landshövding i Norrbotten kan inte betraktas som en bekväm reträttpost.
Norrbotten behöver tvärtom en aktiv länsledning som driver de regionala utvecklingsfrågorna med kraft.
Österberg måste använda alla sina nätverk, erfarenheter och kunskaper för att driva på för länets intressen.