Norrbotten ligger i topp, rapporterar TT (Tidningarnas Telegrambyrån). Nyhetsbyrån har gått igenom SCB-statistiken över den bruttonationalregionalprodukten för BRP (bruttonationalprodukten).
Räknat per sysselsatt person toppar Norrbotten listan, enligt SCB:s siffror för 2010. Sedan kommer stockholmarna och jämtarna i den interna svenska BNP-ligan.
Än en gång motbevisas myten om Norrbotten som en tärande landsända. Gruvorna, stålet, malmen, skogen, vattenkraften och besöksnäringen genererar stora samhällsekonomiska vinster.
Enbart gruvbolaget LKAB hade ett rörelseresultat på 9,7 miljarder kronor de första nio månaderna 2012. Malmfälten och Norrbotten är i allra högsta grad en närande del av Sverige.
Men det krävs insatser för att den goda utvecklingen ska hålla i sig och att Norrbotten ska fortsätta att vara en bra bit av landet.
Det behövs skatteutjämningssystem som ser till att den offentliga servicen fungerar för människor och näringsliv även i norr.
Det behövs satsningar på den högre utbildningen och forskningen vid Luleå tekniska universitet för att försörja regionen med kompetens.
Det behövs en annan regional fördelning i den statliga kulturpolitiken för att möjliggöra ett rikare kulturliv även utanför storstäderna.
Det behövs betydligt större satsningar på järnvägar, vägar och annan infrastruktur i länet.
Regeringen gör ett stort nummer av sin satsning på "gruvrelaterad in-frastruktur" i Norrbotten. Och det är bra att det satsas på både Malmbanan och bättre förbindelser till gruvan i Kaunisvaara.
Men satsningarna är småpotatis jämfört med vad som görs i andra delar av landet.
Regeringens totala anslag uppgår till 106 miljarder kronor under planperioden 2014-2015. Bara 2,15 miljarder av dessa 106 miljarder kronor går till Norrbotten.
Det är ungefär 2 procent av regeringens totala satsning, vilket inte står i proportion till norrbottningarnas andel av befolkningen som är 2,6 procent.
Det står ännu mindre i proportion till Norrbottens enorma yta, en fjärdedel av Sverige.
Därtill ska läggas att det finns en rad tunga exportnäringar förutom gruvorna som behöver bättre infrastruktur.
Därför behöver landshövding Sven-Erik Österberg och andra länsföreträdare inte huka i buskarna. Det är att dags att ställa krav större statliga satsningar i Norrbotten.
Det handlar inte om konstgjord andning för att hålla en döende landsända under armarna. Större satsningar på infrastrukturen i norr är tillväxtsatsningar.
SCB-statistiken visar att Norrbotten har en stor nationell betydelse och genererar stora inkomster. Nu gäller det att statsmakterna vårdar och utvecklar dessa tillgångar.