Norrlands röst i EU

Det skadar inte att det finns Europaparlamentariker som förstår villkoren i skogslänen.

Jens Nilsson (S), Östersund, är ny Europaparlamentariker.

Jens Nilsson (S), Östersund, är ny Europaparlamentariker.

Foto: Olov Abrahamsson

Politik2012-03-12 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

I mars 2009 träffade jag Jens Nilsson, Östersund, S-kandidat till Europaparlamentet.

Han kampanjade i Luleå och uppmanade norrbottningarna att ta EU-valet på allvar.

"Det har betydelse om det är Gunnar Hökmark eller Marita Ulvskog som för Sveriges talan", sa Nilsson i NSD 20 mars 2009.

Jens Nilsson kom dock inte in i Europaparlamentet 2009.

Socialdemokraterna fick fem av de totalt 18 svenska mandaten. Nilsson, som var sexa på S-listan, hamnade precis utanför.

Men nu har Nilsson fått en gratisbiljett till maktens korridorer i Bryssel och Strasbourg.

Lissabonfördraget innebar att Sverige fick två nya mandat i Europaparlamentet 1 december 2011.

Röde Jens och Amelia Andersdotter, Piratpartiet, tar de två platserna

Nilssons intåg i parlamentet ska inte underskattas. Det är värdefullt att det finns fler Europaparlamentariker som förstår villkoren i skogslänen.

"Norrland är fattigare utan representation. Det märktes när Ewa Hedkvist Petersen lämnade. Hon var en viktig kontakt för mig och andra norrländska politiker", sa Nilsson i NSD 20 mars 2009.

Nilsson har rätt bakgrund och erfarenheter för uppdraget. Som kommunalråd i Östersund under 16 år jobbade han intensivt med regional- och glesbygdspolitik.

Under elva år som ledamot i EU:s regionkommitté skaffade han sig även värdefulla kunskaper och nätverk. Han kan bli en nyttig pådrivare för regionala intressen.

Sådant spelar roll. EU-besluten har betydelse även för den norrländska vardagen.

Tag bara Norrbotniabanan. EU-kommissionen har pekat ut Norrbotniabanan och den Botniska korridoren som en prioriterad sträcka.

Det påverkar även de nationella politikerna och Trafikverkets ledning.

Stödet från EU ger större tyngd åt Norrbotniabanan. Statsmakterna kan inte längre blunda för projektet.

Ett annat exempel är EU:s råvaruinitiativ, som diskuterades vid ett seminarium på Luleå Tekniska Universitet 31 mars 2011.

Ekonomiska stormakter som Kina och Indien växer med raketfart och skriker efter mineraler, malmer, skogsprodukter m m.

Det som finns i skogarna och markerna i norra Sverige är intressantare än någonsin. Skogslänen sitter på en guldgruva.

Därför är det angeläget att det finns företrädare i Bryssel som inser vikten av infrastruktur, forskning och utbildning i norra Sverige.

Råvarutillgångarna i norra Europa är ett europeiskt intresse.