2003 blev Kristina Zakrisson historisk som första kvinnliga ordförande i det socialdemokratiska partidistriktet i Norrbotten.
1 januari 2011 blev hon historisk på nytt som första kvinna på posten som ordförande i kommunstyrelsen i Kiruna.
Med 1685 personkryss i valet 2010 blev Zakrisson dessutom överlägsen kryssdrottning i Malmfältskommunen.
Men det var ingen övertygande S-seger i Kiruna.
I riksdagsvalet fick Socialdemokraterna starka 52 procent. Men i kommunvalet blev det bara 35 procent, vilket är långt från egen majoritet.
Därför samarbetar Socialdemokraterna numera med Vänsterpartiet och Samelistan för att kunna behålla styrspaken.
När jag träffar Kristina Zakrisson i det vackra stadshuset i Kiruna blir det tal om det svaga resultatet i kommunvalet.
Zakrisson tror att det hänger ihop med den splittring som funnits både i det socialdemokratiska partiet och Kirunapolitiken som helhet.
"Det har skapat en misstro mot hela politiken", konstaterar hon.
Hennes förhoppning är att en ny kommunledning och en stabil majoritet ska bidra till lugn och arbetsro i Kirunapolitiken.
"Vi ska ha ett enhetligt och samlat budskap från kommunledningen, om bostadsbyggandet, om LKAB:s planer och om var nya centrum ska ligga. Folk ska känna att det finns en kommunledning som fungerar, håller ihop och alltid jobbar för kommunens bästa", säger hon.
Zakrisson tror inte heller att det skadar med kvinnligt ledarskap i gruvstaden.
"Jag träffar ibland unga kvinnor som lämnat Kiruna och aldrig skulle kunna tänka sig att flytta tillbaka. De reagerar mot den ofta hårda, grabbiga och sexistiska jargongen. Den är sällan illa menad, men det visar att Kiruna behöver bli ett mer jämställt samhälle. Vi måste ge en bra bild av Kiruna åt alla barn och ungdomar som växer upp i staden", säger hon.
Ett led i den politiken är att skapa bra skolor och vettiga fritidsmiljöer för barn och ungdomar.
Det är inte bara LKAB som investerar i kommunen. Kommunen själv investerar stort i nya anläggningar.
"Badhuset, som är mycket uppskattat av Kirunaborna, ska totalrenoveras för 120 miljoner kr. I Raketskolan med tillhörande sporthall satsar vi 240 miljoner kr. Vi diskuterar även ny ishall, multiarena och bibliotek", säger Zakrisson.
Men pengarna räcker inte till allt. Den kommunala ekonomin är begränsad, trots att det går bra för Kiruna. Den öppna arbetslösheten låg på rekordlåga 2,7 procent i april, vilket är långt under riksgenomsnittet.
"Vi har ett gruvbolag som gör vinster på 10-15 miljarder kr varje år. Men kommunbudgeten omsätter ändå bara 1,1 miljarder kr. Även om det är tillväxt i LKAB så blir det inte mer pengar i kommunkassan", konstaterar Zakrisson.
Därför går det inte att lova "hött och mött", som Zakrisson uttrycker saken.
"Den stora utmaningen för Kirunapolitiken är inte centrumflytten utan att få pengarna att räcka till skolor och äldreomsorg samtidigt som vi skapar en trivsammare stad", säger hon.
Den stora samhällsomvandlingen kommer dock att märkas i Kiruna under kommande decennier. Sprickbildningen från gruvbrytningen gör det nödvändigt att dra om E10 och järnvägen. Om några år berörs även stadshuset.
"Ett nytt stadshus ska vara på plats 2016", säger Zakrisson.
Det nya stadshuset, som ska placeras sydost om den nuvarande stadskärnan, blir sedan riktmärke även för andra offentliga byggnader.
Runt det nya stadshuset räknar Zakrisson med att det kommer att byggas nytt sjukhus, gymnasium och bibliotek.
Hon ser även framför sig hur klassiska kulturbyggnader som Bläckhornet och Hjalmar Lundbohms-gården flyttas till det nya centrumområdet.
I framtidsplanerna ligger även ett nytt länskonstmuseum.
"Kiruna kommun äger en av landets finaste konstsamlingar", berättar Zakrisson.
Samlingen rymmer runt 2 000 verk av bland andra Anders Zorn, John Bauer och Edvard Munch. Det är konstskatter som borde upptäckas av fler, tycker Zakrisson.
Sjukvården i Malmfälten diskuteras intensivt på landstingsfullmäktiges möte i Piteå i dagarna. Zakrisson hoppas att ett beslut om återremiss ska leda till eftertanke i landstingsledningen.
"Jag önskar att man tittar mer ordentligt på personalens förslag. Kiruna borde kunna bli ett pilotprojekt för hur man bedriver sjukvård i en ytmässigt stor kommun", säger hon.
Onekligen är förutsättningarna speciella. Med 19 447 kvadratkilometer är Kiruna faktiskt lika stort som länen Skåne, Blekinge och Halland tillsammans ...
Befolkningsmässigt är situationen en annan. Kiruna nådde "all-time-high" 1976. Då bodde det hela 31 222 invånare i kommunen.
Dagens Kiruna har betydligt mindre befolkning. Siffran var 22 944 invånare vid årsskiftet.
Ny teknik, nya processer och ny organisation gör att gruvindustrin kan producera mer utan att anställa fler.
Kristina Zakrisson hoppas dock att rymdverksamheten och besöksnäringen ska bidra till fler varaktiga arbetstillfällen.
"Men då gäller det att flyg och järnvägstrafik fungerar. I dag är det bara SAS som flyger till Kiruna. Det är för få turer och för dyrt, vilket är en belastning för ishotellet i Jukkasjärvi, Björkliden och andra delar av besöksnäringen", konstaterar Zakrisson.
Näringslivet i Kiruna är nu inställt på att garantera en flygförbindelse mellan Kiruna och Köpenhamn med start 2012. På så sätt ska fler utländska turister lockas till Norrbotten.
Det behövs. Norwegian lämnade ett stort tomrum efter sig när man slutade flyga på Kiruna i början av året.
Resandet på Kiruna flygplats har gått ned 18 procent under årets fyra första månader. Antalet utländska gästnätter på hotell och turistanläggningar har minskat kraftigt.
Därför räcker inte med duktiga lokala entreprenörer. Om den goda utvecklingen i Malmfälten ska hålla i sig så gäller det att samhällsstrukturerna fungerar.
Utan flyg, tåg, vägar och järnvägar blir det inga besökare från England, Japan och Tyskland till anläggningarna i Abisko, Björkliden, Riksgränsen och Jukkasjärvi.
En del kan Kristina Zakrisson och kirunaborna göra själva. Men det krävs även ett ansvarstagande från regering, riksdag och statliga myndigheter.