Ökad otrygghet i Afghanistan
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Antalet dödade utländska soldater i Afghanistan har stigit stadigt sedan den USA-ledda invasionen 2001 och har nu passerat 2 000 - över hälften de senaste två åren.
Hittills i år har 584 soldater stupat, redan fler än under hela förra året. Till detta ska läggas alla afghanska dödsoffer.
Nio år av militär närvaro har inte gjort Afghanistan till en tryggare plats. Våldet och dödandet har blivit värre för varje år som går.
ABC News och BBC har sedan 2005 också gjort opinionsundersökningar som visar att stödet för de utländska trupperna minskar bland det afghanska folket.
2006 hade de utländska trupperna stöd från 67 procent av folket. 2009 hade siffran minskat till 37 procent.
2005 var hela 83 procent av afghanerna positiva till USA. 2009 är majoriteten, 52 procent, negativa till USA.
Den utländska närvaron verkar ha provocerat många människor som inte sympatiserar med talibanrörelsen.
Från biståndsorganisationer kommer även larmrapporter om att Nato-truppernas närvaro försvårar traditionellt hjälparbete.
"När militären gör det som vi normalt gör, blir vi genast också en måltavla", påpekar Hassan El Sayed, som företräder den franska biståndsorganisationen Solidares som varit verksam i Afghanistan i över 30 år, i en intervju i tidningen Broderskap nr 16/2010.
Under fjolåret hamnade biståndsorganisationer i skottgluggen vid sammanlagt 172 incidenter med väpnade motståndsgrupper.
Även fredliga biståndsarbetare från väst börjar alltså betraktas med misstänksamhet och fientlighet.
Det är en utveckling som bör föranleda eftertanke när Sverige formulerar sin Afghanistan-politik i början av november.
Nato-länderna Holland och Kanada har redan bestämt sig för att lämna Afghanistan. Det är svårt att se varför Sverige skulle agera annorlunda.
Humanitärt bistånd är bättre än fortsatt militär närvaro.