I fredags - på minnesdagen för Förintelsens offer - talade S-riksdagsmannen Leif Pagrotsky i synagogan i Malmö.
I lokalen satt inte bara företrädare för den judiska församlingen utan även representanter för Islamic Center, Svenska Kyrkan, romska kulturföreningen och många andra.
Det blev en stark, bred och värdig manifestation mot rasism, intolerans och främlingsfientlighet.
Men manifestationen handlar inte bara om historien och andra världskrigets judeutrotning. Den handlar framför allt om vår tid.
I sitt tal berättade Pagrotsky om ett besök i Ungern för två veckor sedan. Han beskrev en utveckling som är djupt oroande.
"Där regerar ett auktoritärt högerparti, Fidesz, och dess premiärminister Viktor Orbán. Sedan de vann valet 2010 har de tillsammans med öppet fascistiska och antisemitiska stödparti Jobbik steg för steg ändrat landets politiska system för att befästa sin makt för lång tid, kanske så att de blir helt oavsättliga", sa Pagrotsky.
Han beskrev hur den fria debatten och massmediala granskningen begränsas.
"Tidningar som kritiserar Fidesz kan straffas med höga böter och TV styrs av regeringen. Något utrymme för oberoende media som kan granska makten finns inte och oppositionen har inte längre möjligheter att nå ut i media", berättade Pagrotsky.
Samtidigt utsätts minoriteter i det ungerska samhället för hätska angrepp och attacker.
"Både den judiska och den rumänska minoriteten drabbas, liksom homosexuella. Många judar inom offentlig förvaltning har varit aktiva bland de oppositionella och har blivit en måltavla för regeringen", konstaterade Leif Pagrotsky.
Vi talar om Ungern, ett land mitt i Europas hjärta och medlem av den Europeiska Unionen.
Vi talar om ett land som är med i en europeisk gemenskap som ska värna om demokrati och mänskliga fri- och rättigheter.
Vi talar inte om en bananrepublik på andra sidan jordklotet.
Leif Pagrotsky kräver att både EU och den svenska regeringen markerar att Ungerns agerande står i strid med mänskliga fri- och rättigheter, liksom med de gemensamma värderingar som utgör grunden för EU-samarbetet
Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström har ifrågasatt Ungerns rösträtt i EU om landet inte lever upp till dessa grundläggande demokratiska principer.
Men det räcker inte med en ropande röst i öknen. EU:s regeringschefer och utrikesministrar måste klargöra att utvecklingen i Ungern är oacceptabel.
Vid måndagens EU-toppmöte var det ganska bred samstämmighet om finanspakten. Men exemplet Ungern visar det inte räcker att tala om budgetdisciplin.
I dag går en fjärdedel av alla ungerska ungdomar utan jobb. Arbetslösheten och utanförskapet skapar en grogrund för extrema politiska rörelser som Jobbik.
Om detta måste också EU:s ledare tala. EU och EU:s medlemsstater måste lägga mer kraft på arbetslöshetsbekämpningen.
Det räcker inte med prisstabilitet och överskottsmål.