Varje dag besöker tusentals människor Stockholms ABF-hus för att delta i seminarier, möten och studier. Två av seminarierna i vår har handlat om jordens resurser och läget för Förenta Nationernas fattigdomsmål.
Anders Wijkman, tidigare Europaparlamentariker och Johan Rockström, chef för Stockholm Environment Institute, har kommit ut med boken "Den stora förnekelsen".
Människans livsstil är på kraftig kollisionskurs med naturen, och lösningen kräver en helt ny ekonomisk modell. Makthavarna fortsätter att stoppa huvudet i sanden, och valkampanjerna där kortsiktiga plånboksfrågor dominerar förbigår nästan helt dessa livsavgörande frågor.
I en knökfull mötessal redovisade Wijkman och Rockström de utmaningar våra samhällen står inför när det gäller klimat, resurser och miljö. Två tredjedelar av våra ekosystem är överutnyttjade. Sannolikheten för "peak oil" är hög - att efterfrågan överstiger utbudet på råolja i en nära framtid. Att minska oljeberoendet är därför en central fråga.
"När regeringar och hushåll lever över sina finansiella tillgångar är sambanden enkla att förstå. Obalanserna i naturen är svårare att uppfatta. När tropiska skogar kalhuggs och haven dammsugs på fisk blir resultatet en pluspost i BNP-statistiken. Att naturkapitalet förlorar i värde - och kanske aldrig återhämtar sig och inte kommer att räcka till - redovisas ingenstans. Vi bygger på en ekonomisk modell som förutsätter att resurserna alltid ska finnas. I dag är denna modell inte längre miljömässigt hållbar", pläderar författarna.
Världens befolkning fortsätter att öka snabbt och en femtedel av befolkningen lägger beslag på mer än 80 procent av resurserna. Starka reformer krävs för att öka rättvisan i resursfördelningen.
Förändra forskning och utbildning, stärk FN och den globala styrningen, reformera ekonomins regelverk, utveckla nya affärsmodeller, besluta om en ny Marshallplan och kom fram till ett nytt internationellt klimatavtal, är några av Wijkman och Rockströms recept på åtgärder.
Det är de fattigaste som drabbas hårdast då oljan blir dyrare, matpriser ökar, skog, odlingsmark och fiskeresurser överutnyttjas.
Vid ett annat seminarium redovisades läget för FN:s millenniemål med 2015 som målår.
År 2000 antog FN åtta mål för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. När knappt fem år återstår ser det mörkt ut på en del områden, ljusare på andra.
Monica Lorensson, chef för FN:s utvecklingsprograms, UNDP:s, nordiska kontor redovisade att 400 miljoner människor färre är extremt fattiga idag än 1990.
Skolinskrivningen i Afrika söder om Sahara har ökat från 58 procent 1999 till 76 procent 2008.
Fler flickor börjar nu i skolan, och fler kvinnor sitter i ländernas parlament.
Barnadödligheten har mellan 1990 och 2008 minskat från 12,5 miljoner till 8,8 miljoner. Mödradödligheten minskar men är fortfarande ett av de mest eftersatta målen.
Kampen mot malaria, tbc och hiv/aids har gett betydande resultat.
Fler har tillgång till rent vatten, medan sanitetsmålet släpar efter och utsläppen av koldioxid har ökat med mer än 30 procent sedan 1990. Färre än utlovade biståndsmiljoner når Afrika.
Jan Eliasson, som också utnämnts till FN:s millenniemålsambassadör och är ordförande i WaterAid/Sweden, menade att målen måste ses som en helhet och åtgärdas sammantaget.
"Tillgången till rent vatten är en nyckelfråga och måste förbättras. Bristen på rent vatten leder till sjukdomar och befäster fattigdomen. Könsaspekten är en annan viktig fråga. När jag besökte skolor i Darfur såg jag bara pojkar i klasserna."
"Ingen fred kan uppnås utan utveckling. Ingen utveckling kan uppnås utan fred. Och fred och utveckling kan inte uppnås utan respekt för mänskliga rättigheter. Och det krävs hållbarhet och varaktighet", sade Eliasson.
"Solidaritetsverket försvagas. Det handlar inte bara om stabilitet och rättvisa utan om ett upplyst egetintresse. Orättvisa ger farliga samhällen. Det är inte fråga om välgörenhet, utan ytterst om vår egen säkerhet", ansåg Eliasson som också sa sig vara besviken över att internationella frågor kom bort i svenska valkampanjen.
Till slut sa Anders Bolling, journalist som skriver om globala utvecklingsfrågor i DN:
"Utbildning leder till lägre fattigdom. Antalet fattiga i världen faller skrev nyligen tankesmedjan Brookings i Washington. Det går inte heller så dåligt för Afrika som drabbats av krig, finanskris och matkris. Världen är trots allt bättre än den framställs, och situationen för de flesta millenniemålen har förbättrats, vilket jag beskrivit i min bok " Apokalypsernas gosiga mörker". 2017 kan målet om halverad fattigdom uppnås även i Afrika."
Monica Lorensson tillade att stigande matpriser särskilt drabbat Afrika negativt, och att kvinnornas ställning är en avgörande fråga för fattigdomsbekämpningen.