Dagens Nyheter har inte många läsare i Korpilombolo, Vaimat, Gemträsk, Lahnajärvi, Miekojärvi, Ubbyn, Inbyn eller Allsjärv.
Men jag kan försäkra att de få DN-prenumeranter som finns i dessa bygder är fly förbaskade efter tidningens artiklar om att det är för dyrt med telefoni i glesbygden.
En arg kvinna, som läst DN, säger till mig att det är dags att starta ett landsbygdsuppror.
Hennes ilska är inte konstig. DN visar noll fingertoppskänsla för problemen i dessa områden.
Avvecklingen av det fasta telenätet har skapat bekymmer inte bara i Norrbottens inland, utan också delar av Jämtland, Västerbotten och Öland.
Många mindre samhällen, som tidigare hade väl fungerande telefoni, upplever problem. Det gamla kopparnätet har ersatts med teknik som är bristfällig.
Det kommer vittnesmål om att det inte går att ringa larmnumret 122. Många äldre och sjuka är oroade, när trygghetslarmen inte funkar.
I det läget dristar sig S-ledaren Håkan Juholt till att ställa krav på teleoperatörerna.
"Klarar man inte att leva upp till de löften som ges får vi överväga skadestånd eller andra sanktioner", sa han i NSD redan 29 augusti.
I Dagens Nyheter framställs Juholt som orealistisk. Men S kräver inte att det ska finnas stora telefonmaster i varenda obebyggd dalgång i Norrlands fjällvärld eller på varje liten holme i Kalix skärgård.
Det handlar om att tillgodose behoven hos människorna i byar, som haft telefoni i flera decennier men nu ser hur denna grundläggande samhällsservice rustas ned
Exemplet med telefonin på landsbygden träffar dessutom en större nerv. Det speglar ett Sverige som håller på att klyvas och där vissa regioner både bildlikt och bokstavligen lämnas åt sitt eget öde.
S-ledaren, med rötterna i småländska Oskarshamn, känner detta Sverige.
Hos DN-redaktörerna i kontorslandskapen på Gjörwellsgatan 30 i Stockholm är emellertid känslan och kunskapen mer grund.