Organisationsgraden måste bli högre

Anders Berg, Kopparnäs, har ett förflutet som fackligt aktiv i Transportarbetareförbundet. Han skriver regelbundet i NSD.

Anders Berg, Kopparnäs, har ett förflutet som fackligt aktiv i Transportarbetareförbundet. Han skriver regelbundet i NSD.

Foto: Kurt Engström

Politik2016-06-01 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Den 17-20 juni håller LO kongress. Som vanligt när LO har kongress behandlas ett antal rapporter och ett stort antal motioner.

Det som framför allt intresserar mig är hur de 14 förbunden i LO tänker stärka organiseringen av arbetare. Organisationsgraden måste upp för att kunna hävda kollektivavtalen. Alldeles för många arbetar idag i företag som inte har kollektivavtal.

Fackförbunden verkar idag inte klara av att hantera denna situation, blockad mot dessa företag förekommer mer sällan. Därför är det glädjande att LO nu i alla fall har funderingar på att se över organisationen.

Transport och en del andra förbund vill se förändringar. Jag själv hade en motion om att göra LO till ett förbund på kongressen 2012 – den fick avslag.

Nu har Transport en motion om att utreda förutsättningarna för att göra LO till ett förbund och den motionen föreslås bli besvarad.

Det är ändå ett steg i rätt riktning anser jag. Dock får det inte ta den tid som föreslås 2028. Den tiden har man inte på sig att göra en omorganisation av LO.

För att förverkliga de långsiktiga målen krävs det att LO utvecklar en samordning av ett helt annat slag än den vi sett prov på under åren efter millennieskiftet. LO måste säkra en ordning där i stort sett alla arbetsplatser tillämpar gällande kollektivavtal.

I enstaka fall kan problemen visa sig så svårhanterliga att det blir nödvändigt att förorda allmängiltigförklaring av avtalen i särskilt problematiska branscher.

Förändringsarbetet blir förmodligen omöjligt utan långtgående förändringar av strukturen i LO. Utan tydlig viljeriktning blir det fackliga arbetet oordnat och osammanhängande. Det krävs en vision och gemensamma mål.

Det är exempelvis därför LO-förbunden har knutit sig samman kring långsiktiga lönepolitiska mål fram till 2028. Genom målen visar förbunden en gemensam vilja.

För en fackförening handlar de grundläggande målen i regel om att agera för medlemmarnas intressen samt att bygga ett jämlikt och rättvist samhälle.

Den fackliga målsättningen regleras i stadgarna som kan se olika ut för olika fack. Svårigheten är att bygga mål som förenar gruppintresset med samhällsintresset. Framgångsrikt fackligt arbete kräver att grupp- och samhällsintressen förenas.

Historiskt sett har LO-förbunden varit framgångsrika i denna strävan. LO-kongressen nu i juni måste slå fast tydliga mål för ett fortsatt starkt LO.