Politiker håller vad de lovar

POLITIKER. Det här här gänget - fr v Sven-Erik Bucht, Leif Pettersson, Emilia Töyrä, Hannah Bergstedt, Ida Karkiainen och Fredrik Lundh Sammeli - hör till dem som kandiderar till riksdagen i årets val. Enligt valforskarna kan vi också lita på deras utfästelser inför valet.?

POLITIKER. Det här här gänget - fr v Sven-Erik Bucht, Leif Pettersson, Emilia Töyrä, Hannah Bergstedt, Ida Karkiainen och Fredrik Lundh Sammeli - hör till dem som kandiderar till riksdagen i årets val. Enligt valforskarna kan vi också lita på deras utfästelser inför valet.?

Foto: Linnea Bergenudd

Politik2014-09-11 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Politiker bara ljuger. De lovar runt men håller tunt.”

Omdömena är inte ovanliga i diskussioner runt fika- och middagsbord. Men de stämmer inte. De flesta politiker håller vad de lovar.

Statsvetaren Elin Laurin har specialiserat sig på att granska partiernas vallöften. Hennes forskning visar partierna lever upp till det mesta som de säger.

- Socialdemokraterna uppfyllde helt eller delvis drygt 80 procent av sina vallöften under perioderna 1994–1998 och 1998–2002.

- Alliansen har uppfyllt drygt 75 procent av sina löften från valet 2006.

Man ska dessutom komma ihåg att detta görs i ett allt mer splittrat politiskt landskap.

I dagens riksdag har inget parti – inte ens hela alliansblocket – egen majoritet. Det gör att inget parti kan driva igenom sina förslag rätt upp och ned utan att kompromissa med andra.

Men trots dessa krångliga parlamentariska omständigheter är partierna ändå duktiga på att infria sina utfästelser.

Det betyder inte att partierna är felfria.

Men det finns anledning att invända mot det slentrianmässiga gnället och skället på politiken. Den är bättre än sitt rykte.

Det finns även andra tecken på att partidemokratin, trots alla sina skavanker, fungerar ganska bra i Sverige.

Ett exempel är det höga valdeltagandet. I riksdagsvalet 2010 röstade nästan 85 procent av de röstberättigade, vilket var en uppgång jämfört med 2006.

Idealet är givetvis 100 procent. Men vid en internationell jämförelse ligger Sverige ändå bra till.

Forskningen bär också syn för sägen. I ett bidrag till 2011 års SOM-antologi visar Sören Holmberg och Lennart Weibull att förtroendet för nästan alla politiska institutioner faktiskt ökar.

Statsvetaren Henrik Oskarsson har uppmärksammat att medborgarnas förtroende för politiker är tillbaka på liknande nivåer som på 1970-talet.

”Påståenden om en förtroendekris för politiken tycks oss kraftigt överdrivna”, menar forskarna Gissur Ó Erlingsson och Mikael Persson i en DN-artikel 21 maj.

Det är siffror och slutsatser som vi ska glädja oss åt valåret 2014.

Sveriges demokrati, politik och partiväsende är fungerande system. Det förtjänar definitivt våra röster den 14 september.