Reformera tandvården

TANDVÅRD. Inför valet 1973 gick Socialdemokraterna i bräschen för en reformering av svensk tandvård.

TANDVÅRD. Inför valet 1973 gick Socialdemokraterna i bräschen för en reformering av svensk tandvård.

Foto: Fotograf saknas!

Politik2017-11-01 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Den rödgröna statsbudgeten för 2018 innehåller många positiva förändringar. Bland annat har S, MP och V enats om att fördubbla det allmänna tandvårdsbidraget.

Reformen föreslås träda i kraft den 15 april 2018. Den beräknas kosta 531 miljoner kr nästa år och därefter 750 miljoner kr per år.

Initiativetleder definitivt i rätt riktning. Fler får råd att gå till tandläkaren regelbundet, vilket är grunden för att kunna förebygga mer allvarliga tand- och munskador.

På siktborde emellertid regeringen ställa in siktet på en ännu mer genomgripande tandvårdsreform.

Trasiga tänder borde behandlas på samma sätt och i samma system som utslitna höftleder eller knäskador.

Om viantar att tänderna är en del av kroppen – vilket ju inte är ett orimligt antagande – så borde regelverket och försäkringsskyddet vara detsamma som för skador och sjukdomar i andra delar av kroppen.

Tandvården borde helt enkelt bli en del av den vanliga sjukförsäkringen och kostnaderna borde vara samma som vid all annan läkarvård.

I och för sig är det en stor och kostsam förändring. Men det är ett rimligt mål och borde vara den långsiktiga inriktningen. God tand- och sjukvård ska ses som en allemansrätt.

Tandhälsan iSverige har visserligen gjort stora framsteg under de senaste decennierna.

Utbyggnaden av folktandvården gav resultat. Alla – inte bara med de tjocka plånböcker och rika föräldrar – fick bättre tillgång till god tandvård.

Men de senaste åren har kommit flera larmrapporter – bland annat från LO – om att de gamla goda principerna är på väg att urholkas.

Många låginkomsttagare drar sig för att uppsöka tandläkare.

”Vi har idag ett system där klasskillnaderna i tandhälsa ökar. Sjuka, arbetslösa, och fattiga pensionärer är grupper som missgynnas”, konstaterar välfärdsutredaren Kjell Rautio.

Det är en olycklig utveckling. Klasstillhörigheten ska inte avspeglas i vår tandhälsa och i våra leenden, som LO uttrycker saken i sin rapport.

En störretandvårdsreform vore dessutom helt i linje med beslutet på den socialdemokratiska partikongressen våren 2017: ”Steg ska tas under nästa mandatperiod för en mer jämlik tandvård där tandhälsan inte är en klassfråga.”