Torsdagens brittiska val är inte bara en framgång för David Cameron och den konservativa regeringen.
Det är också en ordentlig käftsmäll för Labour och premiärministerkandidaten Ed Miliband.
Högern har lyckats att framställa Miliband som svag och oduglig.
Den brittiska boulevardpressen har hakat på. Det har haglat onyanserade och brutala beskrivningar av Miliband.
Det är inte helt olikt den svenska valrörelsen 2010 när Mona Sahlin fick utstå spott och spe från borgerligheten.
I likhet med Mona Sahlin har Ed Miliband inte helller haft full uppbackning från de egna leden.
Många i Labour hade hellre sett hans bror David Miliband som premiärministerkandidat.
Logiken är enkel. Om förtroendet vacklar hos de närmaste är det svårt att vinna den allmänna opinionen.