Häromveckan hårdgranskade SVT:s ”Uppdrag granskning” det nya arbetslivet i flera upprörande reportage.
Förr gick ungdomar ut på en arbetsmarknad med ordning och reda, som reglerades gemensamt av fack och arbetsgivare. I dag möter unga rena Vilda Västern.
Enligt programmet arbetar nära en halv miljon svenskar utan kollektivavtal. Allt fler av dem är unga.
”Både detta att ha en tidsbegränsad anställning och den höga risken för arbetslöshet som finns bland de unga gör ju att man hamnar i en svagare position i förhållande till arbetsgivaren än för 20-30 år sedan”, säger professor Anders Kjellberg, som forskar på arbetsmarknadsstatistik i Sverige.
”Uppdrag granskning” har samlat in anställningsvillkor och avtal som visar att många unga idag möter arbetsgivare som ställer höga krav, men ger få rättigheter och låg ersättning. Det kan röra sig om kameraövervakning, hemlighetsklausuler med höga böter och straffavgifter vid felsteg på arbetsplatsen – för att jobba i en snabbmatsrestaurang.
”Vissa saker här var ju nya, de var faktiskt ännu mer hårresande än de jag hade sett tidigare”, konstaterar Kerstin Ahlberg, forskare vid Institutet för social civilrätt vid Stockholms universitet, när hon får se ett anställningskontrakt för arbete i en restaurang.
Det är utmärkt att ”Uppdrag granskning” sätter fokus på den allt tuffare situationen på arbetsmarknaden.
Inte nog med att omkring 20 procent av landets ungdomar helt saknar jobb. De jobb som finns har, som programmet visar, ofta även direkt undermåliga arbetsvillkor, fjärran från kollektivavtalsstandard.
En av dem som reagerat över TV-programmet är facklige veteranen Björn Pettersson, Luleå, med mångårigt förflutet i LO, Byggnadsarbetareförbundet och Europafacket.
”Vi kan inte längre vifta bort diskussionen om lagstadgade minimilöner. Vi måste ha ett skydd för att förhindra att oorganiserad arbetskraft exploateras av oseriösa arbetsgivare”, säger han.
Lagstadgade minimilöner. Det är som att svära i den fackliga kyrkan.
Men med tanke på den otrygghet som breder ut sig i dagens arbetsliv finns det anledning att väcka diskussionen.
Den så kallade ”liberaliseringen” av svensk arbetsmarknad har gått långt och facket verkar inte vara tillräckligt starkt för att sätta hårt mot hårt.
I det läget kan det bli nödvändigt att använda lagstiftningsvapnet för att garantera anständiga arbetsvillkor för alla som jobbar i Sverige.