Norrbottens sex S-riksdagsledamöter begär varsin riksdagsdebatt om frågor som berör Boden.
Syftet är att visa att besluten i riksdagshuset på Helgeandsholmen i Stockholm påverkar verkligheten lokalt och förutsättningarna för länets kommunpolitiker. Riks- och lokalpolitik hänger ihop.
Sven-Erik Bucht lyfter frågan om förändringar i skatteutjämningssystemet. Regeringen skjuter ännu en gång frågan på framtiden, trots att det finns en bred enighet om förändringarna i en statlig utredning.
"Ett förändrat skatteutjämningssystem skulle för Boden innebära 14,3 miljoner kr mer i statsbidrag nästa år, Kalix 18,4 miljoner kr mer och Pajala 7,7 miljoner kr", säger Bucht.
Det är inte småpotatis för små norrbottniska kommuner.
Det skulle tvärtom vara ett välkommet tillskott för att utveckla kvaliteten i skolor, omsorg och annan service.
Karin Åström ställer näringsministern mot väggen och undrar vad regeringen kommer att göra för Tree Hotel i Harads och annan lokal turism.
"I sin budget drar regeringen ned anslagen till Visit Sweden med 10 miljoner kronor", konstaterar Åström.
Det begränsar möjligheten att marknadsföra svenska turistanläggningar på internationella marknader.
Maria Stenberg undrar vad regeringen vill göra för att stödja uppbyggandet av ett hästcentrum i Boden. Leif Pettersson vill diskutera rekryteringsläget när det gäller soldater till Boden.
Hannah Bergstedt pekar på problemen i bostadspolitiken som drabbar hela landet, inklusive Boden. Fredrik Lundh Sammeli vill påskynda arbetet med trafiksäkerheten på väg 97 mellan Luleå och Boden.
Det är viktigt att sambanden tydliggörs. Det finns en tendens hos regeringspartierna att skylla alla verkliga eller påstådda lokala problem på landets kommunpolitiker.
Men regeringen har också ett ansvar. Regeringspolitiken ger direkta återverkningar i landets social- och utbildningsnämnder.
Ta bara de senaste årens dramatiska förändringar i sjukförsäkringen och a-kassan. Finansminister Anders Borg (M) har gått fram med röjsågen i ersättningssystemen, vilket gett resultat i statsbudgeten.
Men samtidigt har det inneburit att kostnaderna vältrats över på kommunerna.
Långtidsarbetslösa och långtidssjuka försörjs nu i växande utsträckning med socialbidrag.
Antalet biståndshushåll har ökat under det borgerliga styret. 2007 fick 211 605 hushåll försörjningsstöd. 2011 hade antalet ökat till 236 000 hushåll.
2011 kostade försörjningsstödet (det som förr kallades socialbidrag) 10,3 miljarder kronor.
Det tränger i sin tur undan resurser för andra angelägna kommunala uppgifter, exempelvis äldreomsorgen och skolan.
Därför ska Borg och andra regeringspolitiker inte försöka fly sitt ansvar genom att peka finger åt landets lokalpolitiker.