Ryssland är i otakt med tiden
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
I stället återfaller de till vanor och språkbruk som hörde hemma i det kalla krigets värld.
Man bygger inte politiskt förtroende hos grannländerna genom att blanda sig i deras inre angelägenheter. Och man bygger inte upp ett kommersiellt förtroende som energileverantör i Europa, samtidigt som man i politiskt utpressningssyfte stänger av gaskranarna mitt i vintern.
De ryska ledarna är kort sagt i otakt med tiden och omvärlden.
Många hoppades att presidentskiftet i Ryssland skulle innebära åtminstone ett steg mot en modernare ledarstil i Kreml. Medvedev kom i alla fall inte från KGB, och han gav intryck av att förstå förändringarna i världen bättre än Putin. Men några utspel på sistone får en att tvivla på att Medvedev är något annat än Putins förlängda arm.
Först föreslog Medvedev en lagändring som ska göra det möjligt för den ryske presidenten att skicka militär utomlands, bland annat för att "skydda ryska medborgare och militär personal".
Sedan riktade han ett hätskt angrepp på den västvänlige ukrainske presidenten Viktor Jusjtjenko, som han beskyllde för att föra en antirysk politik, och lät den nyutnämnde ryske ambassadören i Kiev stanna hemma.
Tankarna går naturligtvis till Georgien, särskilt som Moskva enligt uppgifter är i färd med att förse de etniska ryssarna på halvön Krim med ryska pass. Det skulle skapa en förevändning för ryssarna att, precis som i Sydossetien, ingripa militärt för att "skydda sina medborgare", om till exempel Ukraina säger upp avtalet om ryska flottbasen Sevastopol på Krim.
En majoritet av befolkningen på Krim är etniska ryssar.
Man kan vara kritisk till en del av USA:s och Natos politiska och militära manövrer i Rysslands närområde. Men vi lever inte på Stalintiden. Varje nation har rätt att utforma sin politik och ingå i de allianser man önskar. Det finns ingen internationellt erkänd rysk intressesfär.
Ju förr de ryska ledarna inser att maktspråk och inblandning i andra länders affärer är föråldrade verktyg i den internationella politiken, desto snabbare kan de bygga upp upp ett välmående och i positiv mening respekterat Ryssland. Man bygger ingen framtid på chauvinism och föråldrade supermaktsdrömmar.