Jag tillhör den svenska majoritetskulturen. Jag har svårt att sätta fingret på vad den innebär. Vi firar jul, påsk och midsommar av skäl som de flesta för länge sedan har glömt eller inte längre tror på. Men vad mer?
Majoritetskulturens gissel är att den inte behöver definiera sig själv. Allt för ofta är självgodhet dess främsta kännetecken. Majoritetskulturen utmärks av allt den inte är - vi är inte samer och inte tornedalingar, inte romer eller finnar. Så skapas ett vi och ett dom. "De andra" underordnas för att "viet" ska kunna överordna sig.
Sådana tankar tänker jag när minoriteternas kulturdagar firas i Kulturens Hus i Luleå.
Stoltheten strömmar från stora scenen. Terno Drom presenteras som Norrbottens bästa romska orkester. De spelar åtta vackert melankoliska låtar.
"Vi är Norrbottens enda romska orkester också", säger sångerskan och frontpersonen Tanja Hagert med glimten i ögat.
"De här kjolarna är inte bara min klädstil. De är min identitet och min stolthet", förklarar hon.
Sveriges historia av rasism mot romer, förtrycket som drabbar romer då och nu, rår inte på Tanja. Lyckan i hennes musik visar att hon har vunnit stoltheten över sig själv och aldrig tänker släppa den.
Pia-Maria Holmgren bär en vacker kolt och sjunger sin låt "Geaidnu". Med den vann hon samernas motsvarighet till schlagerfestivalen 2010.
Det var länge sedan jag hörde en så klockren schlager. Pia-Maria Holmgrens samiska pop, med rötter i jojken, kan vara den folkligaste musiken Sverige har. Lyssna själva på YouTube.
I Sverige finns fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De erkändes av riksdagen 1999. Samtidigt erkändes jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli som nationella minoritetsspråk.
Det dröjde ända till 2010 innan Sverige fick en minoritetslag. Den säger bland annat att kommuner, landsting och andra myndigheter ska samråda med de nationella minoriteterna i frågor som berör dem.
Det kan låta självklart, men är det inte. Myndigheterna måste skärpa sig för att leva upp till minoritetslagen.
Mångkultur innebär inte att andra kulturer ska tolereras vid sidan om den "svenska" kulturen. Mångkultur innebär att den svenska kulturen utgörs av många kulturer samtidigt, alla präglade av universella värden som demokrati och mänskliga rättigheter.
Jag kan bara vara stolt över Sverige om vi förmår vara ett land där samiska och romska sånger är självklara delar av vårt gemensamma kulturarv.