I SVT Norrbotten 12 december var riksdagsledamoten Mattias Karlsson (M) ”helnöjd” med M- och KD-budgeten som röstades igenom med hjälp från SD.
Bland annat tycker han att det är bra att flygskatten slopas.
”Den har varit oerhört skadlig för Sverige och för besöksnäringen”, påstod han.
Men stämmerdet? Finns det verkligen stöd, fakta och bevis för att flygskatten, som infördes 1 april 2018, har varit ”oerhört skadlig för Sverige och besöksnäringen”?
All tillgänglig statistik visar ju motsatsen.
Under sommaren 2018 ökade antalet utländska gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i Sverige med 450.000 övernattningar.
De samlande logiintäkterna för hotell, stugbyar och vandrarhem uppgick till närmare åtta miljarder kronor, enligt Tillväxtverket.
”Gästnätterna från Sveriges största utlandsmarknad Norge, ökade med åtta procent jämfört med fjolåret vilken är den största ökningen på tre år. Danmark uppvisade den största ökningen på tre år och ökade med 14 procent. Gästnätter från Finland ökade med sex procent. Gästnätterna från Tyskland, vår näst största utlandsmarknad, var oförändrade. Trenden med fler gästnätter från USA förstärks. Den här sommaren ökade antalet gästnätter därifrån med 6 procent”, skriver Tillväxtverket i ett pressmeddelande.
Norrbotten är inget undantag. Tvärtom hade besöksnäringen i Norrbotten en kraftigare tillväxt än riket som helhet.
”Antalet övernattningar i Norrbotten av besökare från utlandet blev totalt 480.001, en ökning med 26,6 procent och den högsta i landet. Snittet för riket är en ökning med 5,4 procent av utländska gästnätter”, enligt SCB-statistik som sammanställts av Tillväxtverket.
Med andra ord: Det går inte att tala om några negativa effekter för turismen i norra Sverige.
Enligt M- och KD-budgeten ska flygskatten försvinna senast 1 juli i år.
Det finns emellertid inget som hindrar en ny regering från att riva upp beslutet i en ändringsbudget – och det finns goda argument för att göra det.
Flygskatten beräknas ge statskassan ungefär 1,4 miljarder kr per år.
En del av dessa pengar borde med fördel kunna användas för att utveckla metoder och tekniska lösningar för att tillverka förnybara bränslen – till exempel flygbränsle av lignin.
”Trä består av cellulosa, hemicellulosa och lignin men vid kemisk massa- och papperstillverkning är lignin en biprodukt. Ofta eldas ligninet upp och ger processånga och värme men om vi istället tillverkar förnybara drivmedel skulle det kunna utnyttjas bättre”, säger Johanna Mossberg som jobbar med fossilfria transporter på RISE, ett insititut som driver och stöder innovationsprocesser.
Näringsminister Mikael Damberg (S) och regeringen har redan bidragit till bygga en testbädd, ett forskningslaboratorium, för elfordon. 2018 fick projektet 180 miljoner kr.
Viktig är också satsningen på Hybrit i Luleå för att utveckla fosillfri stålproduktion till 2045.
Det borde vara möjligt med liknande initiativ för att utveckla mer miljövänliga flygbränslen.
Stat, näringsliv och akademi borde kunna samverka kring utvecklingen av ny teknik.
Behovet är uppenbart. Flyget står för en stor del av koldioxidutsläppen.
Det ställer krav på nya tekniska lösningar för att minska utsläppen och för att människor ska kunna resa på ett mer hållbart sätt.