"Såna där EU-projekt, de leder ju inte till någonting. Det är ju bara flummeri, slöseri och byråkrati."
Jag vet inte hur många gånger jag hört någon säga så. Ibland har jag bara låtit det passera. Ibland har jag varit benägen att hålla med. Men då och då har jag orkat fråga vad de menat, och orkat säga emot.
För runt omkring oss finns massor av projekt som lett till någonting: Lyckade mentorsträffar som får våra företagare att utvecklas. Nya affärer över gränserna som stärker vår export. En nyanländ svensk som får anställning på en bondgård. En hamn som muddras, en flygterminal som byggs om eller några hundratusen kilowattimmar som sparas.
Det finns många projekt som vi ska vara stolta över. Många riktigt bra företag och samarbeten har börjat i projektform, eller fått en rejäl skjuts framåt på grund dem.
Nu för tiden är det dessutom jättelätt att kontra, när någon tycker att EU-projekt inte leder till någonting. Ett ord räcker: Facebook.
För det är så, vilket alltför få verkar veta, att Facebook aldrig kommit till Luleå om det inte vore för det lilla projektet "Invest in Luleå och Piteå". Det var detta projekt som möjliggjorde resorna som fick Facebook på kroken. Och tillsammans med andra jobbade detta projekt dygnet runt för att hala in denna bjässe.
Nu står hallen där vid universitetet och det hade den aldrig gjort utan detta EU-projekt.
Är då allt guld och gröna skogar? Såklart inte. Det finns många dåliga eller felaktigt styrda projekt.
Byråkratin är för krånglig, administrationen monumental och alltför ofta blir projekten konkurrenter till det näringsliv de är satta att främja.
Här måste alla parter bli bättre och ständigt utvärdera sig själva och vad man gör med varje krona.
Men vi måste bli bättre på att se det positiva, visa upp framgångarna och acceptera misslyckanden. För det ligger i dess natur att vissa kommer att misslyckas - att driva projekt är att ge sig ut på okänt vatten.
Själv älskar jag de galna projekten. De som tänjer gränserna och gör allt på ett nytt sätt. Vi borde satsa på fler galna projekt, men det kan vi bara göra om vi är beredda på att vissa kommer köra i diket. Eller som någon sade: Om framgång är vårt mål, så är misslyckandet den enda vägen.
Visst har vi mycket kvar att jobba på kring hanteringen av våra medel. Men vi har minst lika mycket att jobba på när det gäller vår attityd gentemot dem.