På 1 maj i år, närmare bestämt i Pontushallen i Luleå så knackade en av de som satt bakom mig på axeln.
"Du som skriver i tidningen kan väl skriva om föraktet för skolan", sa han.
Samtidigt äntrade lågstadieläraren Elvy Söderström från Örnsköldsvik talarstolen. Hon sitter i SAP-styrelsen och är en av de starkaste kommunpolitikerna i Sverige , kommunalråd i Örnsköldsvik.
Hon hävdade att om vårt lilla exportberoende land skall klara sig i världen måste parallellt med en arbetslinje också löpa en utbildningslinje.
"Det är med en kunskapsbaserad ekonomi vi ska ta oss an globaliseringens utmaningar" sa hon. " Vi har inte råd att dra ner på komvux och beröva människor sin andra chans".
Hon påpekade att det är dålig ekonomi att stoppa utbyggnaden av den högre utbildningen. Att avgiftsbelägga universitetsstudier för utländska ungdomar är både osolidariskt och naäringspolitiskt fel.
Elvy Söderström hävdade att även den mest hårdhjärtade anhängaren av ekonomisk tillväxt borde protestera högljutt när sorteringsskolan gör entré i det svenska samhället. Barn som inte ens förlorat mjölktänderna gallras ut och stämplas som andrasortering.
"Sorteringsskolan är också en vansinnigt dålig förvaltning av den tillgång som skall bygga framtidens välstånd, nämligen våra barns lust och nyfikenhet att lära och vara kreativa."
Barn ska stimuleras inte sorteras, menade Elvy Söderström. Det förunderliga i utbildningsminister Jan Björklunds skolpolitik är inte att skolan förändras i borgerlig riktning utan att denna förändring skall göras på ett billigare sätt än tidigare.
Alliansen har i budgetpropositionen för 2011 låtit de allmänna bidragen till kommunerna minska med 675 miljoner kronor, för 2012 med 895 miljoner kronor år 2013 med 1360 miljoner kronor samt år 2014 och från och med 1015 med 1930 miljoner kronor. Detta med hänvisning till gymnasiereformen.
Besparingen innebär att 6 procent av kommunens anslag för gymnasieskolan dras in. Man ska alltså klara av att genomföra förbättringar i gymnasieskolan genom att genomföra stora besparingar.
Är detta att bygga skolan starkare ? Kan exempelvis folkpartiets gruppledare i Luleå Thomas Olofsson verkligen ställa sig upp och kräva sänkta anslag till den nya gymnasieskolan för att den skall bli bättre?
Det sägs från departementets sida att det är de dynamiska krafterna som kommer att sänka kostnaderna för gymnasieskolan. Är det lata lärare som kommer att jobba fler timmar hemma bakom skrivbordet och i klassrummet för att pengarna till utveckling inte finns?
Är det behöriga lärare och övrig skolpersonal som en gång för alla fått sin utbildning som inte kommer att behöva varken fortbildning eller annan stimulans i skolan?
Partikamraterna i moderaterna har på sin stämma i Karlstad lovat högre löner åt lärarna. Ska det ske genom fördubblad klasstorlek eller indragen vila och studietid för de som arbetar i skolan?