Skolan måste få kosta
Skolan ska inte användas som en konjunkturpolitisk regulator.
Sven-Erik Bucht, Haparanda, är nyvald S-riksdagsledamot. I dagens gästkrönika gör han ett inlägg i den socialdemokratiska eftervalsdebatten.
Foto: Linda Danhall
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Devisen för kongressen är "Allt börjar med en bra lärare", vilket säger något om hur viktig skolan och lärandet är för resten av livet och för Sverige som nation.
Ett bra utbildningssystem gör gott för både enskilda individer och samhället i sin helhet.
I de flesta stycken har Sverige en bra skola. Men det finns brister i skolpolitiken som måste åtgärdas.
I en kongressrapport pekar Lärarförbundet på att kommunerna måste bli mer medvetna beslutsfattare, om Sverige ska klara att upprätthålla likvärdighet i skolan.
"Mer resurser måste styras efter socioekonomiska faktorer", säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.
Skillnaderna i resultat mellan olika skolor kan vara mycket stora. Därför gäller det att rikta pengarna dit behoven är som störst. Men många kommuner styr bara ett par procent av resurserna efter socioekonomiska faktorer - vilket enligt Lärarförbundet är för lite för att undervisningen vara likvärdig.
"Det är dags att sätta punkt för styrning som utgår från föregående års budget utan att ta hänsyn till elevernas behov. I dag styrs i genomsnitt bara sex procent av resurserna efter socioekonomiska behov i de mest segregerade kommunerna. Snittet måste öka till minst 10-15 procent i alla Sveriges kommuner", säger Eva-Lis Sirén.
Annorlunda uttryckt: Alla barn och ungdomar är lika mycket värda, men de har olika behov och förutsättningar. Därför går det inte att fördela skolpengarna bara efter elevantal.
I vissa skolor är behovet av speciallärare, kuratorer, skolsköterskor och stödundervisning större än i andra. Det måste kommunerna ta mer hänsyn till än i dag.
Men det är inte bara ett kommunalt ansvar. Även riksdag och regering har ett ansvar för att prioritera skolan.
Höjda statsbidrag till kommunerna för att klara kvaliteten i skolan är viktigare än nya skattesänkningar.
Skolan måste få kosta pengar. En dålig skola innebär bara större kostnader på lång sikt.
Om inte skolan ger en bra grund så ökar risken för utslagning och utanförskap, vilket betyder både fler mänskliga tragedier och samhällsekonomiska förluster.
En person som aldrig kommer in på arbetsmarknaden kostar i snitt 12,5 miljoner kronor fram till 65 års ålder, enligt en rapport från det svenska institutet SEE, som refereras i Lärarförbundets rapport.
"Det är hög tid att staten och kommunerna slutar skylla på varandra i den skolpolitiska debatten och istället tar ett gemensamt ansvar", säger Eva-Lis Sirén.
Helt rätt. Skolan ska inte användas som en konjunkturpolitisk regulator.
Eleverna ska inte gång på gång få betala för marknadsekonomins nycker och svängningr.