Fredagens riksdagsbeslut om sjukförsäkringen löser inte alla problem. Tyvärr vill en riksdagsmajoritet bestående av de borgerliga regeringspartierna och SD behålla den bortre tidsgränsen.
Men beslutet är i alla fall ett steg åt rätt håll. De rödgröna fick stöd för förslaget om återförsäkring av de "nollklassade" - det vill säga de ungefär 6 000 långtidssjukskrivna som i dag har noll kronor i sjukersättning.
Dessutom kräver riksdagsmajoriteten att prövningen mot arbetsmarknaden måste bli mer realistisk, vilket har betydelse för reumatiker, astmatiker och andra med kroniska sjukdomar.
Nu är det upp till regeringen att lägga konkreta förslag i höstbudgeten. Regeringen kan inte längre strunta i att en riksdagsmajoritet önskar en annan tingens ordning.
Debatten har även inneburit att fler har fått upp ögonen för problemen i sjukförsäkringen. Det är inte bara LO-medlemmar i det röda Norrland som är bekymrade.
Långt in i tjänstemanna- och akademikerleden finns en stigande oro. Vad händer om jag blir långvarigt sjuk? Har vi råd att bo kvar i huset? Hur drabbas mina barn?
"I dag tvingas sjuka söka försörjningsstöd eller ekonomisk hjälp från anhöriga eller kyrkan för att klara vardagen. Det är inte en värdig ordning", påpekade TCO-basen Eva Nordmark i Svenska Dagbladet 19 juni.
Det finns en växande insikt om att A-kassa, sjukförsäkring och andra trygghetssystem måste vara en del av modernt arbetsliv.
Alla kan drabbas av sjukdom, arbetslöshet och olyckor. Alla kan behöva en hjälpande hand. Solidaritet är inget förlegat begrepp.