Staden som flyttar
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Redan om några år - 2013 - inleds jätteprojektet med att flytta delar av stadskärnan. Det nya Kiruna centrum planeras till omgivningar vid berget Luossavaara som ligger i utkanten av dagens centrum. Vissa av husen tas isär och flyttas bit för bit, andra flyttas hela som de är på stora trailers.
Det är ett unikt, stort och komplicerat projekt med många viljor som ska jämkas samman. Genomförandet sker i etapper, område för område.
Det riktigt svåra är flytten av det mäktiga stadshuset med dess orginella klocktorn från 1963. Eftersom det är byggnadsminnesförklarat får det inte rivas utan måste flyttas, antingen i ett enda stycke eller uppdelat i fyra stycken.
Stadshusflytten måste ske i god tid före 2023 då järnmalmsbrytningen är framme vid stadshuset. Men långt innan dess ska det unika Bolagshotellet, de byggnadsminnesförklarade arbetarebostäderna Bläckhornshusen (har själv min barndom i ett sådant) och andra unika trähus från tidigt 1900-tal flyttas på trailers. Ett arbete som påbörjas i en första etapp år 2013.
Däremot så kommer man vid stadsflytten inte att kopiera 1960- och 70-talsbebyggelse med Domusvaruhus och annat. I dessa fall kommer man att bygga nytt som uppfyller 2000-talets krav på en god och funktionell stadsmiljö. Dessa 60-talsbyggnader har inte alls samma kulturhistoriska värde som Bläckhornshusen, kyrkan eller stadshuset.
Totalt handlar det om cirka 15 procent av bebyggelsen som kommer att flyttas eller, i vissa fall, ersättas av nya byggnader.
Flytten av Kiruna kyrka - förklarad som Sveriges vackraste byggnad - är ett annat jätteprojekt Det blir i etapp tre och måste ske i god tid före 2033 då malmbrytningen nått fram till kyrkan och dess omgivningar.
Totalt handlar hela stadsomvandlingen om miljardkostnader men ingen vet ännu exakt. Enligt gruvlagen är det gruvföretaget LKAB som ska stå för kostnaderna för flytten. Men många förhandlingar återstår innan allt är löst.
Återskapandet av "nya Kiruna" centrum och stadskärna ska också så långt möjligt göras enligt samma grundtanke som LKAB:s disponent Hjalmar Lundboms direktiv när staden planerades och byggdes i början av 1900-talet. Det ska vara en god stadsmiljö med varierande arkitektur samt hänsynstagande till klimatologiska faktorer och undvikande av att skapa "onödiga blåshål".
Politiker och tjänstemän får många samtal från hugade stadsplanerare och transportörfirmor från Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, USA, Australien och andral länder. Och det är inte svårt att förstå. Nu är det "the real thing" och inget modellbyggande som ska sättas i verket. Inte att undra på att många gärna vill vara med på ett sådant världsunikt projekt i norra Sveriges gruvmetropol Kiruna.