I början av juni presenterades regeringens vattenverksamhetsutredning âI vĂ„tt och torrtâ. Den föreslĂ„r bland annat att de sĂ„ kallade bygdeavgifterna skrotas.
Det Àr en förÀndring som skulle vara direkt negativ för mÄnga smÄ kommuner i Norrlands inland.
Bygdeavgifterna infördes en gÄng i tiden som en kompensation för det intrÄng som utbyggnaden av vattenkraften innebar.
Tanken var att ge en liten ÄterbÀring pÄ de enorma vinster som det svenska samhÀllet och kraftbolagen gör i Jokkmokk och andra vattenkraftskommuner.
För berörda kommuner har pengarna stor betydelse. De anvÀnds för att rusta bygdegÄrdar, förbÀttra skoterleder, turistinformation, delfinansiering av bredbandsutbyggnad med mera.
Som exempel kan nÀmnas att Storuman fÄr cirka tio miljoner kronor, Strömsund omkring Ätta miljoner och Bergs kommun fyra miljoner per Är.
Det Àr inte smÄpotatis för fattiga glesbygdskommuner i norr.
Anna Marcusson, förbundsjurist hos SKL (Sveriges kommuner och landsting) sÄgar med rÀtta utredningsförslaget.
âDet Ă€r beklagligt att utredningen föreslĂ„r denna förĂ€ndring som kan leda till pĂ„tagliga negativa effekterâ, skriver hon i ett sĂ€rskilt yttrande till utredningen.
Ăven Robert Bernhardsson, blivande S-kommunalrĂ„d i Jokkmokk, reagerar starkt.
âJag Ă€r kritisk. Bygdemedlen betyder mycket, 20 miljoner kronor Ă„rligen, för Jokkmokkâ, konstaterar han.
Remisstiden för vattenverksamhetsutredningen gÄr ut 31 oktober.
Vi fÄr hoppas att landets tilltrÀdande nÀrings-, miljö- och energiministrar lyssnar pÄ invÀndningarna och stoppar utredningsförslaget lÄngt ned i regeringskansliets papperstugg.
Det finns inga skÀl för en ny rödgrön regering att börja sitt arbete med att stÀlla sig bakom ett förslag som skulle förstÀrka de regionala klyftorna.
Bygdeavgifterna Àr ett litet men viktigt bidrag för att stötta utvecklingen i den norrlÀndska glesbygden.