"Markanvändningen i Sverige 2005."
Publikationen från SCB (Statistiska Centralbyrån) lockar inte till läsning. Men den är viktig.
SCB ger svart på vitt om markanvändningen i Sverige. Statistiken berättar exakt hur mycket mark som används för bostäder, industrier, fritidsliv m m.
Ett exempel: 2005 använde Sverige 28 200 hektar för golfbanor i Sverige.
Golfbanetillväxten har inte heller stannat av. I ett nyhetsbrev från SGU (februari 2013) läser jag att Sverige nu använder 35 000 hektar till golf.
Det är en tillväxt med hela 6 800 hektar under de senaste åtta åren!
Jag missunnar ingen att spela golf. Men jag tycker att det kan vara värt att ställa golfbanornas utbredning mot gruvnäringens tillväxt.
Det ordnas demonstrationer mot de nya gruvorna. Men det handlar om små markarealer i jämförelse med vad svenska folket använder för att spela golf.
Gruvområdena i Aitik och Kiruna, som är störst, uppgår tillsammans till 5100 hektar.
Enligt SGU finns sammanlagt 9 000 hektar gruvmark i Sverige (enligt minerallagen).
I ett glesbebyggt län som Norrbotten finns dessutom plats för både nya gruvor och annan verksamhet.
11 november 2011 intervjuade jag kommunalrådet Stefan Andersson (S), Jokkmokk. Han är en av dem som kämpar för att Jokkmokk ska bli gruvkommun.
"En gruvetablering hindrar oss inte att utveckla besöksnäringen, rennäringen och andra verksamheter. Till ytan är Jokkmokk lika stort som halva Schweiz.", sa Andersson.
Han pekade på att Jokkmokk är landets näst största kommun och att ytan uppgår till nästan 20 000 kvadratkilometer.
"Låt säga att vi upplåter två kvadratkilometer för gruvan. I så fall har vi ändå kvar nästan 20 0000 kvadratkilometer för annat", sa S-rådet.
Självklart ska nya gruvor, liksom annan industriell verksamhet, miljöprövas. Sverige har mineral- och miljölagar som ska följas.
Men det finns anledning till en smula sans och balans i miljödebatten. Det är inte så att all fin miljö i Norrbotten är på väg att förintas av gruvbolagen.
I SCB:s publikation läser jag att det finns sammanlagt 5,2 miljoner hektar fjällmark i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Dalarna.
De nya gruvorna handlar om några promille av denna gigantiska markareal!
Ska vi ha råd att ägna oss åt golf, sportfiske och annat så behöver vi dessutom ha internationellt konkurrenskraftiga företag och exportinkomster.
Vi lever inte på att tvätta skjortor åt varandra, som Hans Werthén sa en gång i tiden.
Vi behöver också inkomsterna från basnäringarna. I det avseendet spelar gruvnäringen fortfarande en central roll för svensk välfärd.
Enbart statliga gruvjätten LKAB levererade en vinst på 1,5 miljarder kronor under årets första tre månader.
Det räcker till lön åt 3000 anställda i äldreomsorgen, som en jämförelse.