För en tid sedan twittrade tidigare utrikesministern Jan Eliasson (S):
”Nordiskt samarbete är en underskattad del av vår utrikespolitik. Det skapar en tät väv mellan oss och är ett styrkebälte i internationella organisationer. Vår samhällsmodell blir allt intressantare för omvärlden.”
Det ligger mycket i det. Norden visar att det är möjligt att både bedriva en jämlikhetsinriktad politik och utveckla en stark internationell konkurenskraft.
Sverige och övriga nordiska länder ligger alltid högt i World Economic Forums, WEF:s, rankningar.
2017 presenterade denna oberoende internationella organisation en rapport med rubriken ”Why Sweden beats other countries at just about everything”.
I sammanställningen pekar WEF på låg korruption, hög innovationsförmåga, stark jämställdhet, god internationell konkurrenskraft, bra språkkunskaper bland befolkningen och att landet har ett gott rykte i världen.
Vidare framhåller WEF att Sverige är ett bra land för gamla och småbarnsföräldrar.
Arbetsrätt, kollektivavtal, socialförsäkringar och annan välfärdspolitik är bevisligen inte hinder för ekonomisk tillväxt.
Snarare medverkar välfärds- och jämlikhetspolitiken till att fler människor får chansen att utveckla sina talanger och färdigheter.
Sverige är faktiskt världens näst mest innovativa land, enligt en ranking i affärstidningen Bloomberg.
Följaktligen intresserar sig allt fler för det som sker i Sverige och Norden. Vid sitt besök i november uttryckte Frankrikes Emmanuel Macron stor beundran för den svenska modellen.
”Ert lands förmåga att skapa konsensus mellan arbetsmarknadens parter har varit en inspiration för de reformer vi nu lagt fram i Frankrike. Er modell är väldigt inspirerande för franska människor”, sa Macron.
Även USA:s förre president Barack Obama talade med stor entusiasm om den nordiska framgångssagan – icke minst när det gäller att skapa fred, säkerhet och stabilitet.
”Världen skulle vara säkrare om fler länder agerade som Norden”, sa Obama när de nordiska statsministrarna besökte Washington i maj 2016.
Sådana uttalanden finns all anledning att påminna om i årets valrörelse när dysterkvistarna och domedagsprofeterna svartmålar med de grova penslarna.
Det finns så klart samhällsproblem och brister även i Sverige. Men vid en internationell jämförelse står sig den svenska samhällsmodellen mycket väl.
Därför finns inga skäl att ändra på ett vinnande koncept.
Rättvisan är också produktiv, för att låna ett gammalt begrepp från LO-ekonomerna.
Allmän grundskola, ett gymnasium för alla och en välutbyggd högskola innebär att alla – inte bara de med rika föräldrar – får en god grund att stå på.
Tillgång till vägar, järnvägar, telekommunikationer och god offentlig service i hela landet skapar förutsättningar för nya jobb och tillväxt i fler regioner.
Satsningarna på bredden ger också en vass internationell spets.