Socialdemokraterna har förnyat sin skolpolitik och lagt fokus på skickliga lärare i skolan, skriver Mikael Damberg och Ibrahim Baylan i DN härförleden.
Det tycks blåsa nya vindar i skolpolitiken. En politik som denna gång är förankrad i de vetenskapliga studier som finns kring framgångsländerna på skolområdet.
Det närmaste exemplet är Finland. Där har skolborgarrådet och den internationella experten Pasi Sahlberg i sin bok "Finnish Lessons" kunnat konstatera att den stora skillnaden i skolpolitik var att i Finland satsade man helhjärtat på lärarna som skulle genomföra reformen.
Lärarna fick det fulla ansvaret att tillsammans med skolledning utforma skolans innehåll och lärandet. Någon likriktning var det inte tal om och utvärdering gjordes lokalt av de professionella lärarna. Lärandet för lärarna underlättades på olika sätt. Skolledningarna tillsattes på pedagogiska meriter och har oftast egna lektioner. Man fastslog fyra strategiska principer:
1. Garantera jämlika möjligheter för god offentlig utbildning. Vilket innebar ett starkt stöd under speciellt de tidiga skolåren till alla som av olika anledningar inte på något område klarade sig lika bra som kamraterna. Stärkande av professionalismen och förtroende för lärarna.
2. Naturligtvis gick även lönerna upp.
3. Styrning av förändringen i lärandet genom riktad information om skolprocessen och smart bedömningsprocess.
4. Underlättandet av skolutvecklingssamarbete mellan skolor och sammanslutningar inklusive näringslivet som ville se anställda med ambition, kreativ förmåga och samarbetsförmåga före mekaniska faktakunskaper.
Damberg och Baylan vill satsa på läxhjälp till de elever som inte har förmånen att få det stödet hemifrån. Det är elever som saknar ett kulturellt kapital. Alltså en uppväxtmiljö och social bakgrund som stöttar lärandet.
I praktiken håller ett klassamhälle av ny sort på att växa fram. Något som brukar kallas Meritokrati. Den huvudsakliga konflikten i denna är mellan människovärde och meritvärde. Meritvärdet i form av formella studier sätter priset och värdet på människor.
"Är du lönsam, lille vän ?", frågade sig Peter Tillberg redan på sjuttiotalet.
"I Sverige spelar elevernas socioekonomiska bakgrund numera lika stor roll för vilka resultat de når som i Tyskland och USA", skriver Damberg och Baylan och menar att föräldrarnas förmåga inte skall lägga hinder i vägen för alla att nå målen och kunna delta i samhället på lika villkor, arbeta och studera livet igenom.
Det verkar som den svenska socialdemokratin valt att lyssna på internationell expertis och är beredd att satsa på verklig kvalité i skolan inte bara formell meritering. Människovärde inte meritvärde.