I oktober 2016 genomförde det svenska kungaparet ett fyra dagar långt statsbesök i Tyskland.
Det blev emellertid inte bara fina ceremonier och trevliga middagar för kungen och drottningen. Med på resan fanns även utrikesminister Margot Wallström, jämställdhetsminister Åsa Regnér och näringsminister Mikael Damberg samt en näringslivsdelegation under ledning av Ylva Berg, vd för Business Sweden.
Syftet var att stärka de redan starka politiska, kulturella och affärsmässiga banden mellan länderna.
Den tyska förbundskanslern Angela Merkel är med på noterna. Under tisdagen återgäldade hon besöket.
Under några intensiva timmar i Stockholm hann Merkel träffa kungaparet, statsminister Stefan Löfven samt delta vid ett seminarium om innovationspolitik.
Det täta utbytet hänger mycket samman med Storbritanniens utträde ur EU.
I Dagens Nyheter 30 januari pekar EU-minister Ann Linde på att Storbritannien varit en av Sveriges närmaste allierade i EU-samarbetet.
”Vi har samarbetat med Storbritannien i nästan alla EU-frågor utom arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor. Nu kommer vi inte att kunna göra det längre. Därför måste vi hitta andra samarbetspartners, och det har visat sig att Tyskland är den viktigaste partnern, även om vi inte tycker lika i alla frågor”, säger hon.
Egentligen är samarbetet dock inte särskilt nytt. Sverige och Tyskland har en lång gemensam historia.
Biskopen Ansgar från Bremen var en ledande gestalt vid Sveriges kristnande – och under Hansatiden var handeln intensiv och det tyska inflytandet i Stockholm mycket stort. Martin Luther och det protestantiska arvet förenar än idag Sverige med främst norra och östra Tyskland.
Ekonomiskt finns mycket starka kopplingar mellan länderna.
Tyskland är Sveriges viktigaste handelspartner. Tyskarna är ledande både när det gäller att investera och att turista i Sverige. Det svenska näringslivet är starkt representerat i Tyskland med omkring 700 svenska dotterbolag.
Drygt tio procent av alla varor som Sverige exporterar varje år går till Tyskland. Under 2015 motsvarade det ett värde på hela 121 miljarder kronor.
Det säger något om Tysklands betydelse för Sveriges ekonomi, jobb och välfärd.
Därför finns all anledning för Sverige att vårda och utveckla relationerna med Tyskland. Det är ett nära och viktigt grannland.
Johan Snellman, regionchef på Business Sweden, tror även att det är möjligt att utveckla handelsrelationen ännu mer.
”Tyskland är trots allt en ekonomisk supermakt som ligger som ett grannland till oss. Vi tror inte att vi har nått vår fulla potential i handelsutbytet”, säger han i en TT-intervju.
Bland annat pekar han på att även Sverige och svenskt näringsliv kan dra nytta av Tysklands stora investeringar i forskning och utveckling.
Men utbytet handlar inte bara om pengar och affärsmöjligheter. Det kan även handla om samarbeten kring försvar, klimatpolitik och migration. Förutsättningarna för fördjupat samarbete är goda. Både Stefan Löfven och Angela Merkel är sansade pragmatiker som rör sig i en anständig politisk mittfåra.
I grund och botten finns ett slags värdegemenskap som underlättar samtal, dialog och utbyte mellan de två länderna.