Thörns sista fajt
Rätten till heltid är en viktigare jämställdhetsfråga än att kvotera in kvinnor i börsbolagens styrelser.
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
188 ombud - därav 129 kvinnor och 59 män - ska under fem dagar dra upp riktlinjerna för framtiden och välja ny förbundsledning.
Ett av kommunalarnas viktigaste krav är rätten till heltid. Det är en betydligt mer angelägen jämställdhetsfråga än att kvotera in kvinnor i börsbolagens styrelser.
Rätten till ett heltidsarbete är avgörande för att kvinnor ska kunna vara fria, ha möjlighet att bryta sig loss från destruktiva förhållanden och ta lika ansvar för familjeförsörjningen.
Självklart finns de som nöjer sig med deltidsjobb eller befinner sig i livssituationer där det kan vara skönt att bara jobba halvtid. Men de flesta vill ett heltidsjobb med en lön som det går att leva på.
Det finns ungefär 200 000 kvinnor som arbetar kortare tid än vad de själva önskar, enligt LO:s undersökningar.
Störst är problemet bland de yngsta kvinnorna. Drygt 25 procent av LO-kvinnorna under 25 år vill ha längre arbetstid än vad de har i dag.
Därför finns verkligen fog för den fackliga parollen "heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet".
Under den tidigare S-regeringen gjordes en grundlig utredning om rätten till heltid.
På uppdrag av förre arbetslivsminister Hans Karlsson (S) tog utredaren Gudmund Toijer fram betänkandet "Stärkt rätt till heltidsanställning" (SOU 2005:105).
Men efter regeringsskiftet 2006 hamnade Toijers utredning i papperstuggen på arbetsmarknadsdepartementet.
Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin (M) sa blankt nej till en lagstiftning om rätten till heltid.
Kommunal har dock inte givit upp kampen. En av rapporterna till årets kongress slår fast att heltid är en jämställdhetsfråga, men också handlar om att trygga välfärden.
Rapportförfattaren Bodil Umegård pekar på kraftigt växande personalbehov inom den offentliga sektorn.
Om 20 år behövs ytterligare
330 000 anställda - främst inom sjukvården och äldreomsorgen - för att klara det ökande antalet äldre över 80 år.
Genom att erbjuda heltid åt alla kan man minska rekryteringsbehovet till 180 000 personer och samtidigt erbjuda attraktivare tjänster.
Därför finns skäl för fler än Kommunal att engagera sig för rätten till heltid. Det handlar om trygga kvaliteten i välfärden för sjuka, åldringar och funktionshindrade.
Om kommuner och landsting ska kunna locka personal till vård och omsorg så gäller det helt enkelt att kunna erbjuda bättre arbetsvillkor.