Det finns skäl till att både Boden och Luleå är framgångsrika och drar till sig etableringar av nya serverhallar.
En rad faktorer talar för Norrbotten (tillgång till kyligt klimat, kvalificerad arbetskraft, bra bredband, modern infrastruktur, ett säkert elnät, miljövänlig el från Lule älv med mera).
Men det är ingen självklarhet att Sverige och Norrbotten kommer att fortsätta gå vinnande ur matchen. Även andra länder försöker locka den digitala industrin.
Till exempel vill Finland suga åt sig etableringar genom lägre energiskatter för datorhallar.
Det är ett argument som inte ska underskattas. Enligt en artikel i Ny Teknik kräver Facebooks anläggning i Luleå mer energi än SSAB i samma stad.
Med andra ord utgör elektriciteten och energiskatten en stor del av företagens omkostnader.
I dag är det dessutom stor olikhet i beskattningen av datorhallar och annan energikrävande industri.
Den traditionella tillverkningsindustrin betalar bara 0,5 öre per KWh i elkonsumtionsskatt. För datorhallarna är samma skatt 19,4 öre per kWh.
Det är också bakgrunden till att S-ledamoten Hannah Bergstedt, Piteå, väckte debatt om skattevillkoren för serverhallarna i riksdagen under måndagen.
”En sänkt energiskatt för datorhallar, till samma nivå som annan industri, ger jobb både genom etablering av datalagring men även en framväxt av forskning kring IT-säkerhet, och andra företag som växer kring en sådan utveckling. I annat fall får Finland en stor konkurrensfördel på vår bekostnad”, argumenterade Bergstedt.
Under måndagens interpellationsdebatt i riksdagen gav dock finansministern Anders Borg (M) inga besked om skattevillkoren. Han gled undan Bergstedts frågor och pratade om helt andra saker.
Men om vi ska tro tisdagens upplaga av affärstidningen Dagens Industri tycks argumenten från Norrbottensbänken ändå ha bitit på finansministern.
I DI lovar han nu ”en bredare översyn av energibeskattningen” och pekar särskilt på behovet av lägre skatter för den digitala industrin.
Det är ett välkommet besked. Men det är önskvärt att en sådan översyn sker snabbt och geschwint.
Sverige har inte råd med en politisk långbänk. Landet riskerar att gå miste om etableringar och jobb, om finansdepartementets utredningskvarnar mal för långsamt.