Unga hamnar utanför
Situationen är alarmerande. Fyra av fem ungdomar saknar a-kassa.
Landets ungdomar har anledning att vara arga på regeringspolitiken. Ungdomsarbetslösheten i Sverige uppgår till 26 procent, enligt Eurostat.
Foto: Leif R Jansson / SCANPIX
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
Men inte nog med det.
80 procent av de arbetslösa ungdomarna saknar ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, enligt en färsk larmrapport från Tapio Salonen, professor vid Institutionen för socialt arbete vid Linnéuniversitetet i Växjö.
"De senaste åren har det skett en dramatisk ökning av andelen oförsäkrade arbetslösa i Sverige", skriver Salonen i majnumret av tidskriften Socialpolitik.
Totalt finns omkring 300 000 svenskar som saknar arbetslöshetsförsäkring. 44 procent av dem är i åldern 18-24 år.
Dessa siffror är en av förklaringarna till att socialbidragskostnaderna nu stiger mot himlens höjder i landets kommuner. Under tredje kvartalet 2009 ökade socialbidragen med hela 19 procent jämfört med föregående period 2008.
I många fall handlar det om unga arbetslösa som tvingas gå till socialen för att få pengar till mat och boende.
Tapio Salonen menar att regeringen bär en stor del av ansvaret för den här alamerande utvecklingen.
"Det stora tappet ser vi från 1 januari 2007 då man slopade möjligheterna för studenter att behålla a-kassan under studietiden. Då höjdes trösklarna för att komma in i systemet", säger han.
Till detta ska läggas att arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin (M) har rustat ned det arbetsmarknadspolitiska artilleriet. Gröna jobb, plusjobb, friårsvikariat och andra insatser som fanns före regeringsskiftet 2006 har plockats bort.
I tidningen Socialpolitik pekar Tapio Salonen dessutom på att de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som finns kvar främst riktas till arbetslösa som har a-kassa. Andra blir utan.
För de ungdomar som berörs är det fullkomligt förödande. De har nyss lämnat gymnasieskolan och vill göra en insats, men i stället möts de med kalla handen från arbetsmarknaden.
De tvingas in i ett tidigt bidragsberoende och en passiviserande tillvaro. Alltför många hamnar i socialt destruktiva mönster.
Det kan inte heller vara särskilt kul för landets unga arbetslösa att höra landets statsminister uttala sig om deras situation.
""Det är en myt att det inte finns arbete att söka i svåra tider. Det finns alltid lediga platser. En viktig orsak till att ungdomar inte får jobb är att de inte söker jobb", sa Fredrik Reinfeldt (M) i Sydsvenska Dagbladet 11 februari i år.
Det är en von-oben-attityd som visar brist på både insikt och empati. Det står ingen kö av arbetsgivare utanför landets gymnasieskolor.
Tvärtom är det en stentuff tillvaro på arbetsmarknaden för landets ungdomar. Det är strid på kniven om varje litet vikariat på McDonalds, Max, ICA och Konsum.
I ett land med en ungdomsarbetslöshet på 26 procent kunde man förvänta sig handlingskraft från landets arbetsmarknadsminister. Men när Littorin uttalar sig till TT 28 april visar han bara att han inte förstår allvaret. Han beskriver landets arbetslösa ungdomar som en "salig blandning".
"Några är sjuka, några sitter hemma och spelar TV-spel förmodligen, och några reser. Det är svårt att få grepp om dem", säger Littorin.
Det är uppenbart att Littorin inte begriper konsekvenserna av den egna politiken.
Försämrad a-kassa - i kombination med färre arbetsmarknadspolitiska åtgärder - betyder att de som inte får plats på den ordinarie arbetsmarknaden får en tuffare tillvaro.
Sverige behöver en ny regering som förstår vikten av att prioritera kampen mot ungdomsarbetslösheten.
Landets ungdomar har inte varit hjälpta av jobbskatteavdrag, lägre fastighetsskatt eller slopad förmögenhetsskatt.