Under Almedalsveckan opinionsbildade Friskolornas Riksförbund mot i princip alla regleringar av de privata skolföretagens verksamhet.
Bland annat presenterade organisationen en opinionsmätning som visar att många företag inte skulle kunna fortsätta bedriva sin verksamhet om de ställs inför samma krav på meddelarskydd och offentlighetsregler som kommunala skolor.
Nio procent av de tillfrågade skolföretagen säger att de inte skulle driva sina skolor vidare om meddelarfrihet införs. 13 procent påstår att verksamheten inte kan fortsätta om offentlighetsprincipen börjar gälla även friskolorna.
Det är anmärkningsvärda siffror. Med rätta reagerar också Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.
”Det höjer inte trovärdigheten för de fristående skolorna. Kan man inte vara öppen med sin verksamhet och erbjuda anställda meddelarfrihet så undergräver man sin egen situation och positioner. Öppenhet och insyn är oerhört viktigt när det gäller skattemedel”, säger Sirén till Dagens Nyheter 8 juli.
Helt rätt. Vi talar om en verksamhet som nästan helt bygger på skattebetalarnas pengar och stöd.
Därför är det rimligt att det finns samma krav på öppenhet som i annan skattefinansierad verksamhet.
Krav på insyn och regleringar är dessutom något annat än att kräva totalförbud mot alla privata alternativ i välfärdssektorn.
Det finns visserligen avskräckande historier. Minns JB, Attendo, Carema och en del andra exempel. Men i de flesta fall tiger hälsan still.
Patienter, skolelever, föräldrar, åldringar och anhöriga är i regel nöjda med sina alternativ. Alla privata aktörer är inte råa riskkapitalister som vill göra snabba klipp.
Mot den bakgrunden känns det som att S har hittat en gyllene medelväg i synen på välfärdsföretagen.
Starkare regleringar – till exempel krav på öppenhet och kvalitet – är inget som hotar seriösa företag i välfärdssektorn.
Däremot kommer tuffare regler att driva ut en del simpla månglare ur templet. Men det är inget att sörja för vare sig skattebetalare eller brukare.