Brexit. Störtat postflyg. Sommar-OS i Rio. Klimatlarm om rekordvärme. Flyktingmottagande och ID-kontroller mellan Danmark och Sverige. Jamala från Ukraina vann Eurovision. Påven kom till Sverige. Krig och konflikter. Bob Dylan fick nobelpris i litteratur. Bombdåd, terror och fruktansvärda attacker med lastbil som i Nice och nu Berlin. ’
Vad kommer du minnas mest av året som gick?
Det som etsar sig fast från ett helt år som snart åter gått är högst olika från person till person. Blev vi föräldrar eller fick barnbarn så toppar det säkert listan. Förlorade vi någon anhörig så är det tyvärr säkert det starkaste minnet.
Några svenskar som lämnade jordelivet under året var Olle Ljungström, Thorbjörn Fälldin, Kjell Albin Abrahamson, samt Bodil Malmsten som avled efter en tids cancersjukvård då hon bland annat kritiserade bygget av Nya Karolinska sjukhuset i Stockholm.
Mitt starkaste minne är bilderna av döda och skadade barn från olika städer och attacker i Syrien. Kriget har hållit på i så många år att de flesta barnen på bilderna aldrig upplevt annat än krigets fasor. Och så tog det slut innan det blev något annat för så många av dem. En konflikt med många nationer och enskilda mördare inblandade.
Med oss medmänniskor i omvärlden som ofrivillig, välvillig men provocerande passiv publik. En stark förhoppning inför det nya året är att Sverige som ordförande i FN:s säkerhetsråd ska leda arbetet mot fred och en politisk lösning.
Jag tror som svenska FN-förbundet att det också kräver militär kapacitet. Men finns det goda krafter som är beredd att bistå med det?
Denna fråga leder in på årets kanske största händelse som riskerar prägla även de närmaste fyra åren. Samtidigt som barnen var vettskrämda över utklädda clowner så ställde en clown upp i amerikanska presidentvalet. En som kan både roa och vara skräckinjagande, men nu är han vald.
I förra krönikan skrev jag ”skyll inte på Trump” angående debattklimatet. I dag är budskapet ”lär av Trump”.
Många har konstaterat att hatet i hans kampanj var tydligt, och det är inget att lära av, men förmodligen var hoppet ännu starkare. Hopp om verklig förändring.
Vi politiker måste vara tillräckligt förtroendeingivande, framtidsinriktade och folkligt förankrade för att inte få populister som Trump.
Vi måste förmedla handlingskraft, medkänsla och framtidshopp utan skygglappar. Så låt 2017 komma, vi är redo lämna 2016.