Vad viljen socialdemokraterna? Det var temat för det första socialdemokratiska agitationstalet av August Palm den 6/11 1881.
Socialdemokratin måste fråga sig om man till väljarkåren de sista trettio åren lyckats förklara den samling idéer, den människosyn som pionjärerna skräddaren August Palm, sågverksarbetarsonen och redaktören Axel Danielsson samt professorssonen och statsministern Hjalmar Branting agiterade om redan på artonhundratalet. De fick med sig hundratusentals människor i kampen för den politiska ideologi vi kallar socialdemokrati.
Men det var inte personerna som lyckades göra Sverige framgångsrikt, jämlikt, solidariskt och fredligt det var den gemensamma idén om ett jämlikt, fritt och solidariskt samhälle som gjorde dåvarande arbetarklass beredda att kämpa för sina rättigheter och skapa det samhälle som vi idag kallar för folkhem.
Man såg trots sina skilda bakgrunder samhället ur ett underifrån perspektiv och var överens om en gemensam människosyn som säger att människan i grunden är aktiv, skapande och social. Att det leder till en politik som också visat sig stå för arbete åt alla, tillväxt och ekonomisk stabilitet gör den inte sämre.
Skånska Aftonbladet citerar August Palms tal den 7 november 1881 :
"Socialismen kunde man kalla en folkrörelse, en kulturrörelse, omöjlig att hejda i sitt lopp. Den vore ej konstlad, därom vittnade den anhang den vunnit inom alla de länder där den varit predikerad. Det vore var och ens plikt att sluta sig till socialismen. Sutte man själv i välmåga, så borde man tänka på sina barn och efterkommande vilka eländet hotade: ty socialismen ville att alla skulle få nog och ingen för litet. En tysk filantrop hade sagt: må den rike tänka sig i proletärens ställe och sedan säga att han ej vill bli socialist."
Vad har detta då för relevans idag, den gryende industrialismen var ju en helt annan verklighet än det gryende kommunikations och kunskapssamhället. Man skulle kunna göra en lång analys om folkhemmets stabilitet och om jämlikheten verkligen finns speciellt mellan folken i världen. Internationalism och fred har alltid stått högt på dagordningen hos socialdemokraterna.
Nu står vi inför en extra partikongress som knappast heller hinner göra denna analys och anpassa socialdemokratins idéer till det moderna nya klassamhället som håller på att växa fram. Idag kan man inte ens få okvalificerade jobb utan tolv år i skolan.
Vad vi behöver i det socialdemokratiska partiet är några personer, som kan formulera de grundläggande socialdemokratiska visionerna på ett konkret sätt och därmed involvera både fattiga och rika i de moraliskt och etiskt högstående ideérna socialdemokratin står för.
Karl Petersen formulerade det i DN så här: " Socialdemokraterna måste bli ett öppnare parti, där människor vågar höja sina röster och stå för sina åsikter. De som vill bli nästa partiledare måste kliva fram och säga: "Jag vill bli partiledare. Det här är min berättelse om Socialdemokraterna och Sverige. Det här är min politik."
Vem ställer upp och förklarar den generella välfärden för arbetarmedelklassen och småföretagaren som nyss fått tusenlappar i skattesänkning av borgerskapet för att hålla igen på lönekraven ?
Bland cirka 100.000 medlemmar bör vi kunna hitta några lämpliga kandidater.