I dag intervjuas Rolf Andersson, f d utredningschef på Kommunal.
Tidigare intervjuer: Anne-Marie Lindgren 24 april och Roland Spånt 2 maj.
”Människor måste kunna lita på att välfärdssystemen håller. Saknas tilliten skakar grundvalarna för hela systemet.”
Att skapa en bred tillit till välfärdsystemen ser Rolf Andersson som en av de viktigaste framtidsfrågorna för socialdemokratisk ekonomisk politik.
För att klara den långsiktiga finansieringen måste socialdemokraterna våga diskutera även effektiviseringar och prioriteringar inom den offentliga sektorn.
”Sysselsättning kommer inte att kunna ge så stora bidrag till välfärdens finansiering i fortsättningen”, tror Rolf Andersson. ”Dels ökar befolkningen i arbetsför ålder inte längre. Dels är andelen i jobb redan hög. Och efterhand som man får det bättre tas en del av standardökningen ut i ökad fritid.”
”För de borgerliga kommer ökad privatfinansiering att vara den givna vägen att gå.”
”Men för arbetarrörelsen är ju det ingen lösning eftersom det skapar oönskade fördelningseffekter. För oss gäller det att visa att det är möjligt att finansiera välfärden utan att skatterna behöver höjas till orealistiska nivåer.”
Rolf Anderssons analys är att det kommer att gå att finansiera välfärdstjänsterna med endast smärre skattehöjningar fram till c:a 2020, då ”40-talistpuckeln” sätter in.
Men då kommer dock skattehöjningar motsvarande några procent av BNP att vara oundvikliga.
”Men det räcker inte”, menar Rolf Andersson. ”För att bli trovärdiga måste socialdemokraterna också ha en politik för att öka produktiviteten inom välfärdstjänsterna. Där tror jag mycket är ogjort.”
Produktivitetsutvecklingen behöver inte vara i nivå med industrins, menar Rolf Andersson, det räcker med en halv procent om året.
”Men det kommer inte av sig självt. Vi måste utnyttja ny teknik, utbilda folk rätt, ha bra arbetsorganisation och göra rätt saker.”
Men det finns ju redan en kritik mot alltför hård press inom offentlig service?
”Det går att effektivisera utan att det sker i mötet mellan personal och brukare eller leder till stress.”
”I sjukvården utgör kostnaderna för att hantera information nästan en tredjedel av de totala vårdkostnaderna. Varför skulle inte den informationshanteringen kunna rationaliseras precis som all annan informationsbehandling i samhället?”
”Sedan bör det finnas en viss konkurrens. Vi ser ju att det finns väldigt stora skillnader i produktivitet mellan likartade enheter inom vård och omsorg.”
”De som avviker kraftigt i kostnad från vad som är effektivast får rätta in sig i ledet. Det finns ju ingen anledning att understödja onödigt kostsam produktion om det går att göra betydligt effektivare.”
Har socialdemokraterna värnat sina egna välfärdstjänster för mycket, har man inte ställt krav tillräckligt?
”Nej, men det är väl kanske så att vi är mera benägna att titta på verksamheternas kvalitet än att se hur mycket mer man kan få ut för samma slant. Perspektivet behöver förskjutas så att vi klarar båda.”
Rolf Andersson menar att det också är nödvändigt att prioritera hårdare inom den offentliga verksamheten.
”Säg att ungefär en tredjedel av det som vi kallar offentlig konsumtion är annat än välfärdstjänster, t ex militär, polis, vägar, olika ämbetsverk.”
”Vi behöver inte krympa dem, men vi behöver inte öka heller. Prioriteringen innebär att tillväxtutrymmet ska kanaliseras till välfärdstjänsterna - skolan, sjukvården, äldreomsorgen och barnomsorgen.”