Vårdnadsbidraget hot mot förskolan

Vårdnadsbidraget leder till mindre pengar, färre anställda och större barngrupper i förskolor och familjedaghem.

"Vårdnadsbidraget är negativt för jämställdheten i samhället och försvagar kvinnors ställning på arbetsmarknaden", anser Kommunals ordförande Ylva Thörn.

"Vårdnadsbidraget är negativt för jämställdheten i samhället och försvagar kvinnors ställning på arbetsmarknaden", anser Kommunals ordförande Ylva Thörn.

Foto: JANERIK HENRIKSSON / SCANPIX

Politik2008-05-21 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.
I slutet av regeringen Bildts föga framgångsrika era 1991-94 fattades beslut om att införa vårdnadsbidrag. Alf Svensson jublade: det var den största sakpolitiska framgången för hans kristdemokrater.
När en socialdemokratisk regering tog över hösten 1994 revs beslutet upp. I tisdags diskuterade riksdagen åter vårdnadsbidraget och det var en känsla av deja vu över debatten.
Högeralliansens företrädare pläderade för ett införande, oppositionspartierna sa nej.

Nu handlar det om ett frivilligt kommunalt vårdnadsbidrag. Frivilligheten består alltså i att de kommuner som vill kan avstå från att införa bidraget.
Det kommer att bli en klar uppdelning i ett alltmer kluvet land: vissa borgerliga kommuner kommer att genomföra bidraget, kommuner med andra majoriteter avstår.

Som socialdemokraten Veronica Palm påpekade strider hela idén om vårdnadsbidrag mot den omhuldade arbetslinjen. Arbetsmarknadsministern borde gå i taket.
Och det är särskilt anmärkningsvärt att bidraget som ska utbetalas till den förälder som stannar hemma inte är pensionsgrundande.
"Barnen vinner inte en mamma, utan de förlorar en pappa. En pappa kommer troligtvis att tvingas jobba mer för att få familjens försörjning att gå ihop", står det i s-motionen.

En annan invändning mot vårdnadsbidraget gäller att det hotar kvaliteten i förskolan. Bidraget kan kosta de berörda kommunerna tre miljarder.
Var ska de pengarna tas? Alla tidningsläsare vet ju att många kommuner redan nu har det kärvt med bokslutet. På många orter har barngrupperna i förskolan blivit allt större.

"Jag är mycket orolig för att det ofinansierade vårdnadsbidraget leder till mindre pengar, färre anställda och större barngrupper i förskolor och familjedaghem. Vårdnadsbidraget är dessutom negativt för jämställdheten i samhället och försvagar kvinnors ställning på arbetsmarknaden."
Det menar Ylva Thörn, ordförande i Kommunal.

I en opinionsundersökning som Kommunal låtit genomföra visar det sig att många hyser samma farhågor som Thörn.
På frågan "Tycker du att en kommun ska välja att införa ett vårdnadsbidrag även om kostnaden för det innebär att kvaliteten i förskolan måste försämras?" svarar 75 procent nej. Och i ett val mellan att stärka förskolans kvalitet och att införa vårdnadsbidrag är det en stabil majoritet för det första alternativet.

Det finns alltså både principiella och ekonomiska invändningar mot högeralliansens senaste familjepolitiska projekt.
I stället för att ta kliv bakåt vill s satsa på familjernas ekonomi, jämställdhet och föräldrars arbetsvillkor. Omfördelningen är viktig: grupper som har det gott ställt ska avstå till dem som behöver.

Mycket av företagspolitiken har utgått från en industri med sjuhundra anställda. I familjepolitiken har dagarbetande mamma och pappa varit normen. Det är bra att s pekar på andra behov som uppstår i ett föränderligt samhälle.
Högeralliansen flyr till gamla lösningar, socialdemokraterna utformar en solidarisk familjepolitik för ett modernt samhälle.