Söndagens val i Finland blev ett rejält bakslag för Centerpartiet och partiledaren tillika statsministern Juha Sipilä.
Partiet backade från 21,1 procent i valet 2015 till 13,8 procent i årets val – en nedgång med mer än sju procentenheter (en tredjedel av partiets tidigare väljarstöd!).
Socialdemokraten Erkki Tuomioja, utrikesminister 2000-2007, tror att bakslaget hänger samman med Centerpartiets högersväng.
”Sipilä har lett den mest marknadstroende och högerinriktade regeringen i landet under hela efterkrigsperioden”, konstaterade Tuomioja under ett anförande i ABF-huset i Stockholm redan 25 mars.
Historiskt har Centerpartiet varit Socialdemokraternas främsta samarbetspartner för att bygga upp välfärdsstaten i Finland. Men under Sipiläs ledning har partiet gått i spetsen för en avreglerings-, marknadsanpassnings- och privatiseringspolitik.
”Resultaten har varit allt annat än uppmuntrande. Taxi-reformen har lett till kaos och prishöjningar – och nu läcker det ut nyheter om allvarliga skandaler i den privatiserade åldringsvården”, säger Erkki Tuomioja.
Det är en politik som har skapat ett stort folkligt missnöje med Sipilä och hans parti, vilket även borde föranleda viss eftertanke i det svenska Centerpartiet och andra marknadsivrande delar av borgerligheten i Sverige. Väljarna vill inte ha marknadsliberala experiment och kraftiga högersvängar som äventyrar likvärdigheten i vård, skolväsende och äldreomsorg.
Det är alltid klokt att hålla sig nära den politiska mittfåran.
Socialdemokraten Antti Rinne utropade sig som segrare under natten mot måndagen. Men det handlar verkligen inte om någon jordskredsseger. Framgången är högst blygsam.
SDP ökade med ungefär en procentenhet till 17,7 procent, vilket betyder att det är största parti i riksdagen för första gången sedan 1999. Rinne kommer dock att behöva samarbeta med andra för att kunna regera.
Mycket talar för att både Miljöpartiet och Vänsterförbundet (som ökade till 11,2 procent respektive 8,2 procent) kommer att ingå i samarbetet med SPD.
Men Rinne är öppen för ännu bredare samarbeten – dock är det inte troligt att de högernationalistiska Sannfinländarna kommer att ingå i en S-ledd koalition.
I Yles morgon-tv sa Rinne att han och Sannfinländarnas partiledare Jussi Halla-aho har väldigt olika värderingar, och att en gemensam värdegrund är viktig i bildandet av en regering.
Rinne är inställd på att ha en ny regering på plats innan utgången av april. Men tidningen Hufvudstadsbladet tror inte att en ny regering kommer att vara på plats före EU-valet den 26 maj.
Dock lär det inte bli lika långa och komplicerade regeringsförhandlingar som efter valet i Sverige 2018.
De finska politikerna har lång vana av att förhandla och hitta breda politiska lösningar. Med rätta brukar Finland kallas för Landet Konsensus.
Senast Socialdemokraterna satt i regeringsställning (före valet 2015) bestod koalitionen av SDP, Samlingspartiet, Vänsterförbundet, Gröna Förbundet, Svenska Folkpartiet och Kristdemokraterna – sex partier på hela den politiska skalan från höger till vänster!
Det är en helt annan politisk tradition och logik än i Sverige, som ju längre präglats av hård blockpolitik och även är förklaringen till att det blev som det blev efter oklara valresultatet 2018.
Riktmärkena för de finska partierna har istället varit pragmatism, samarbete och strävan efter kompromisser i det politiska mittfältet.
Socialdemokrater, samlingspartister och centerpartister har, trots ideologiska skillnader, alltid förhandlat fram fungerande regeringsbildningar relativt snabbt.
Uppenbarligen är det även en samarbetskultur som tjänat Finland väl och som det finns en del att lära av.
Den har medverkat till att göra det gamla fattig-Finland till en modern och framgångsrik industri- och välfärdsnation.
Det är inte utan orsak som Finland beskrivs som världens lyckligaste land i FN:s ”World Happiness Report” för 2019.