Vi har inte nått historiens slut

2017 första maj-talade S-ledaren Stefan Löfven i Malmö och Landskrona. I år håller han talet på Norra Bantorget i Stockholm.

2017 första maj-talade S-ledaren Stefan Löfven i Malmö och Landskrona. I år håller han talet på Norra Bantorget i Stockholm.

Foto: Emil Langvad/TT

Politik2018-04-30 06:00
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

För tre år sedan åkte Tobias Baudin, då vice ordförande i LO (Landsorganisationen), till Chicago för att hålla förstamaj-tal.

Valet av plats kanske förvånar en del. Haymarket i Chicago är emellertid en av de viktigaste platserna i arbetarrörelsens historia och själva ursprunget till förstamajfirandet.

I maj 1886 gick facket AFL (American Federation of Labour) i spetsen för kravet på åtta timmars arbetsdag.

På sina håll ledde demonstrationerna och manifestationerna till oroligheter och allvarliga sammanstötningar.

Ett möte på Haymarket i Chicago den 3 maj 1886 spårade ur totalt. Polis och demonstranter drabbade samman. När krutröken lagt sig hade sju poliser och fyra demonstranter dödats.

Denna händelse är skälet till att arbetarrörelsen i Kalix och Kiruna genomför förstamajmanifestationer 132 år senare.

1889 samlades Andra Internationalen (dåtidens internationella socialdemokratiska samarbetsorganisation) nämligen till kongress – och där beslutades att första maj i fortsättningen skulle bli den internationella arbetarrörelsens dag för att minnas Haymarket och manifestera för kravet på åtta timmars arbetsdag.

Året därpå genomfördes de första demonstrationerna runtom i världen. Omkring 20 000 personer demonstrerade i Stockholm och 25 000 i Göteborg.

På den vägen är det än. Arbetarrörelsen fortsätter att agitera och demonstrera för sina krav även i dagens samhälle.

Kravet på åtta timmars arbetsdag är visserligen förverkligat sedan länge. Men det betyder ju inte att det saknas uppgifter för socialdemokratin och facket.

Tag bara anställningstryggheten som blivit en het fråga i årets valrörelse.

Samtliga borgerliga partier talar om att luckra upp LAS (lagen om anställningsskydd).

Följaktligen finns skäl för arbetarrörelsen, men också tjänstemännens och akademikernas fackliga organisationer, att höja sina röster.

Eller tag sjukförsäkringen, A-kassan och andra trygghetssystem med betydelse för löntagarna.

Det går att önska mer av dagens S-ledda regering när det gäller sjuk-försäkringen. Men begrunda också alternativet.

Moderaterna (det största allianspartiet) vill återinföra ”stupstocken”, sänka ersättningarna och införa en extra karensdag i sjukförsäkringen.

Därför finns det sannerligen skäl att manifestera och demonstrera även 2018. Förhållandena är annorlunda än 1886. Men även i dagens samhälle finns krafter som vill rulla tillbaka arbetarrörelsens landvinningar och försvaga facket. Vi har inte nått historiens slut.