Snålheten bedrar visheten heter det i ett känt ordspråk. Det stämmer bra på svensk utbildningspolitik idag. I ett läge då framtidssatsningar innebär kunskapsinhämtande och kunskapsbyggande sparas det å det grövsta på skolan.
Vare sig man som marxisten säger produktionsmedel eller som liberalen säger produktionsfaktor så är det ett faktum att kunskap blir ett allt viktigare produktionsmedel i det som vi idag kallar kunskaps- och informationssamhället. Att i det läget inte prioritera lärandet och utbildningsväsendet i ett utvecklat land som Sverige är ett grovt misstag.
Vi var många redan på nittiotalet som funderade över hur kunskapssamhällets klasser skulle se ut. Det normala i ett samhälle som bygger på marknadsekonomi är ju att det finns över-, under-, och medelklass.
Nu ser vi tydligt hur det nya klassamhället ser ut. Lärarnas riksförbund har i en rapport visat att "skillnaden i meritvärde mellan den tiondel av eleverna som presterar sämst och den tiondel som presterar bäst har ökat med 30 procent det senaste decenniet för elever som kommer från hem med låg utbildningsbakgrund."
Samtidigt kan Skolverket i en ny rapport konstatera: "Sedan slutet av 1990-talet har skillnaderna mellan olika skolors betygresultat ökat kraftigt. Valet av skola har blivit allt viktigare för hur en elev lyckas i skolan. Rapporten visar också att skolsegregationen har antagit nya former."
Har man föräldrar utan akademisk bakgrund eller har man fötts utomlands så är risken för att misslyckas att skaffa sig den kunskap som är allt viktigare för att klara sig i dagens kunskapssamhälle. Var fjärde ungdom klarar inte gymnasiet med fullständiga betyg och lika många är arbetslösa.
Bygget av det nya klassamhället pågår för fullt.
"Vi behöver investera i människor och kunskap" skriver Socialdemokraterna i vårens budgetsproposition. Kopplingen mellan utbildning och arbete är helt självklar .
Förslag finns för att bryta ungdomsarbetslösheten. Alla skall ha en gymnasieexamen, ett utbildningskontrakt för unga, sommarjobb och trainee anställningar samt investeringar i skola och forskning.
Det långsiktiga målet är att göra Sverige till "världens mest attraktiva land för kunskapsintensiva företag."
LR konstaterar i sin rapport att några av landets bästa skolkommuner ligger i Norrbotten. Pajala och Övertorneå lyckas kompensera för låg utbildningsbakgrund och Lärarförbundet har nyss utsett Arvidsjaur till landets bästa skolkommun för andra året i rad. I Luleå gör kunskapsintensiva företag "tummen upp" och etablerar sig.
Ljuset kommer från norr, kampen mot det nya klassamhället har inletts.