För 30år sedan spände S-giganten Gunnar Sträng ögonen i mig.
Platsen var ett konferensrum i gamla SAS-hotellet i Luleå. Norrlandsfonden höll sitt 25-årsjubileum 16 januari 1986 och Sträng (allsmäktig finansminister 1955–1976) var inbjuden som högtidstalare.
”Finns det någon journalist från Norrländskan här?”, undrade en bestämd Sträng sedan han avslutat sitt tal.
Jag vardär, men jag kände mig verkligen inte som en färdig NSD-journalist.
Jag var inne på fjärde dagen på min utbildningspraktik på tidningen men räckte ändå upp handen och markerade tidningens närvaro inför den myndige ex-ministern.
”Ska tidningen få en uppsträckning för någon påstådd eller verklig oförrätt?”, hann jag tänka. Men Sträng ville bara ge sitt handskrivna talarmanus till NSD.
Det finns anledning att påminna om Strängs roll för bildandet av Norrlandsfonden, som var en regionalpolitisk innovation på sin tid.
Det var han och norrbottniske legendaren Ragnar Lassinantti som tog initiativet till fonden 1961. Deras tanke var att bredda arbetsmarknaden och näringslivet i norr.
Norrbotten skulle inte vara beroende av bara skog, gruvor och vattenkraft.
Det första kapitaltillskottet kom från statliga LKAB. Gruvbolaget stoppade in 15 miljoner i Norrlandsfonden, vilket var mycket pengar då.
I stadgarna skrevs att fonden skulle främja sysselsättning och näringslivsutveckling i norra Sverige.
55 årsenare fortsätter Norrlandsfonden att vara en viktig aktör i det regionala utvecklingsarbetet. I måndags skickade näringsminister Mikael Damberg (S) ut ett pressmeddelande om att Europeiska Investeringsfonden (EIF) har slutit ett tvåårigt garantiavtal med Norrlandsfonden på en halv miljard kronor.
”Det innebär att det öppnas nya finansieringsmöjligheter för små och medelstora företag i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborg”, säger Damberg.
Insatsen harstor regional betydelse. Många små och medelstora företag i norr har pekat på att det blivit allt svårare att få banklån, bland annat på grund av att fastighetspriserna är så pass låga att de inte kan användas som säkerhet.
”De fem Norrlandslänen vittnar om att det är längre till kapitalet i form av att det är längre till banker och bra erbjudanden. Därmed har det blivit svårare för dem att expandera sin verksamhet”, förklarar Damberg i en TT-intervju.
Uppgörelsen välkomnas även av Norrlandsfonden.
”Vi räknar med att expandera vår utlåning med 20 procent. Företagen får mer pengar till bättre villkor”, konstaterar Lars-Olov Söderström, vd för Norrlandsfonden.
Hur långt insatsen räcker är för tidigt att säga. Men Gunnar Sträng och Ragnar Lassinantti hade sannolikt gillat hur Damberg förvaltar deras arv.
Deras initiativ för mer än ett halvsekel sedan fortsätter att göra avtryck i det moderna Norrbotten.