Det blir inget extraval i april. Till sist släppte en majoritet av riksdagens ledamöter fram en ny regering.
Det väntar dock ett annat viktigt val under våren. Söndag 26 maj ska svenska folket välja sina företrädare till Europaparlamentet.
Europavalet är ett val som förtjänar betydligt mer engagemang än vad det brukar få.
Visserligen ökade valdeltagandet vid Europavalet i Sverige 2014 till 51 procent. Men det är en på tok för låg siffra med tanke på vad som står på spel.
Ställningstagandena i Bryssel påverkar människors vardag och verklighet i Sverige.
En rapport som SKL tog fram 2010 visar att omkring 50-60 procent av kommunfullmäktigebesluten påverkas av EU-beslut.
Med Lissabonfördraget 2009 fick EU-parlamentarikerna dessutom mer att säga till om. Tidigare hade de mest en rådgivande roll. Men nu har de mer makt och större befogenheter.
Europaparlamentet har sista ordet när EU:s budget ska godkännas. Vidare delar det lagstiftningsmakt med EU:s ministerråd – exempelvis om miljöpolitiken och den inre marknaden.
Därför går det inte att sätta vem som helst på planet till Bryssel. Det handlar om tunga förtroendeuppdrag som kräver sin man eller kvinna.
Sannolikt är det också förklaringen till att uppstickare som Junilistan och Piratpartiet, som tog sig in i Europaparlamentet 2004 respektive 2009, blev kortvariga irrbloss.
De orutinerade partierna höll inte måttet och gjorde inga avtryck i EU-parketten. Följaktligen fick de snabbt respass från maktens salonger.
Andra partier har varit mer framgångsrika och försvarat sina positioner i Europapolitiken.
Med nästan 25 procent av rösterna blev Socialdemokraterna största parti när svenska folket röstade i Europavalet 2014 .
Det finns dessutom förutsättningar för partiet att göra ett bra Europaval även 2019. S-ledamöterna har levererat under den gångna mandatperioden.
Ett exempel är S-gruppens arbete med det nya utstationeringsdirektivet som blev klart i början av 2018.
Direktivet reglerar vad som gäller när arbetstagare från ett EU-land tillfälligt arbetar i ett annat och gör det svårare för medlemsländerna att konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor.
En annan S-framgång är beskedet att EU:s medlemsländer enats om att skärpa värdena för cancerframkallande ämnen på jobbet.
Enligt en beräkning från Europeiska Rådet kan beslutet rädda så många som 100 000 människor under de kommande 50 åren från att dö på grund av att de utsätts för cancerogena ämnen på sin arbetsplats.
Folkvalda ledamöter når resultat, om de arbetar hårt, är envisa, har argument för sin sak och goda kunskaper.
Framstegen sker dock inte utan motstånd.
I tidningen Östra Småland skriver Europaparlamentarikern Marita Ulvskog (S) att Sverigedemokraternas partigrupp alltid eftersträvar att försvaga förslagen till skärpt arbetsmiljölagstiftning.
”Mest anmärkningsvärt var när de ville försämra det föreslagna gränsvärdet för trädamm, för att det skulle ligga i nivå med Polens gränsvärde. Polen har den sämsta lagstiftningen i hela Europa på det här området. De kämpade också med näbbar och klor emot ett gränsvärde för dieselavgaser. Det är dessa SD lierat sig med i ett försök att uppfattas som seriösa. Men vari består det seriösa att rösta för att människor ska dö av sin arbetsmiljö?”, undrar Ulvskog.
Det understryker vikten av att svenska löntagare och medborgare inte bara röstar, utan också röstar på rätt folk i valet 26 maj.