I början av maj deltog jag, Ylva Säfvelin, Aktuellt i Politiken, och Anders Lindberg, Aftonbladet, på en journalistresa till Burma. Olof Palmes Internationella Center arrangerade resan.
Palmecenter, som är arbetarrörelsens internationella samarbetsorganisation, har gett stöd till kvinnoorganisationer, fackföreningar och andra demokratiska rörelser i landet under 15 år.
Jag bär med mig många starka minnen från resan, bland annat besöket på den lilla redaktionen för tidningen "Democratic Wave" i Rangoon.
På "Democratic Wave", som är språkrör för Aung San Suu Kyis parti NLD (National League of Democracy), träffade jag journalistlegendaren Win Tin.
Win Tin är 83 år och har arbetat som journalist i Burma sedan 1940-talet.
Som ung verkade Win Tin i ett land med förhållandevis fri press.
Efter självständigheten 1948 hade Burma en positiv period.
U Nu, som blev regeringschef 1948, lånade mycket från brittisk arbetarrörelse och skandinavisk socialdemokrati.
Siktet var inställt på att bygga ett välfärdssamhälle, "det lyckliga landet" (pyi daw tha).
Men demokrati- och reformsträvandena drabbades av bakslag. Militären ogillade U Nus diskussioner med minoritetsfolken om ökat självstyre.
Även U Nus försök att locka utländska företag och investerare till landet mötte motstånd bland officerarna.
1958 tvingades U Nu ge upp. Överbefälhavaren Ne Win blev ny regeringschef.
1962 genomförde Ne Win också en regelrätt militärkupp. Militärdiktaturen var ett faktum.
Därefter har pressfriheten i Burma varit i princip noll. Win Tin och andra journalister drabbades av starka begränsningar.
Efter militärkuppen förbjöds alla oberoende tidningar. Censur infördes.
1989, året efter det stora studentupproret i Burma, fängslades Win Tin, i likhet med tusentals andra oppositionella.
Han släpptes först 2008 efter nästan 20 år i fängelse för sina åsikters skull.
Nu ger han och en grupp yngre NLD-aktivister varje vecka ut en tidning som stödjer demokratiseringen. Upplagan ligger runt 130 000 exemplar och sprids numera öppet.
Det hade varit omöjligt för bara ett par år sedan.
Det är ett tecken på att Burma förändras. Men Win Tin är luttrad och varnar för nya bakslag.
"Jag har svårt att lita på militären efter alla år av förtryck", säger han.
2015, när det är utlovats demokratiska val i hela Burma, kommer det stora testet.
Sannolikt kommer NLD att vinna en jätteseger om det blir ett schysst val. Fyllnadsvalen i april 2012 visar att NLD har stort folkligt stöd.
Till dess bör omvärlden inta en försiktigt positiv, men avvaktande, hållning till utvecklingen i Burma. Mycket går åt rätt håll just nu.
Men det finns oroshärdar i det stora och vidsträckta landet. Sedan juni i år pågår till exempel systematiska övergrepp mot folkgruppen rohingya i delstaten Rakhine.
Det började med lokal oro mellan den buddistiska majoriteten och de huvudsakligen muslimska rohingya.
Det har utvecklats till etnisk rensning där rohingya dödas eller tvingas fly till grannlandet Bangladesh.
Därför ska Sverige och andra EU-länder inte förhålla sig okritiska. Det är viktigt att behålla det internationella trycket på de styrande i landet.
Den burmesiska demokratin är inte ens i sin linda.