Bamse frågar Skalman: "Finns det ingen medicin mot att bli lurad?"
Skalman: "Jo, en alldeles utmärkt."
Lilleskutt: "Vad heter den?"
Skalman: "Kunskap."
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gick nyligen ut med en rapport om hot, risker och sårbarheter i mediebranschen. De konstaterar att falska nyheter utgör ett hot mot hela vårt demokratiska samhälle.
Begrepp som ”falska nyheter” och ”alternativa fakta” har diskuterats flitigt den senaste tiden. Det är bra, men jag tycker vi ska benämna företeelserna vid dess rätta namn, nämligen lögn.
Jag har fått lära mig att det är fult att ljuga och att ärlighet varar längst. Visst kan vi vara överens om det? Bra, då tycker jag vi slår vakt om denna moraliska grund.
I politiken är det särskilt viktigt. För är det något som skapar förtroendekriser är det lögner. Förr eller senare biter lögner oss i baken, även för presidenter på andra sidan Atlanten.
Politiken har ett ansvar, men även vi som individer har ett ansvar. I en värld där algoritmer styr vilket innehåll som presenteras för oss på internet, där vår egen världsbild bekräftas (även kallat filterbubblor), där rena lögner beskrivs som alternativa fakta. Där behöver vi motkrafter. Där behöver vi känna ett personligt ansvar för källkritik och för att inhämta kunskap.
Journalistiken är en motkraft. Idag finns för många vita fläckar eller kanske svarta hål i flertalet av alla Sveriges kommuner när det gäller mediebevakning. Det är också en risk som MSB pekar ut i sin rapport.
Journalistiken måste finnas där för alla människor i hela Sverige. För att förmedla nyheter, bevaka lokalsamhället, granska makten och göra djuplodande analyser. Om inte journalister och ansvariga utgivare fyller dessa vita fläckar, kommer alternativa medier att göra det.
Men den starkaste motkraften av dem alla är bildning och utbildning. Det är inte en slump att utbildning är det kraftigaste verktyget för att lyfta människor ut fattigdom och utveckla världen. Med kunskap kan vi möta lögner och lära oss navigera i det oändliga havet av information.
Skolan är central. En av de viktigaste och nyttigaste sakerna jag fick lära mig i skolan var källkritik. Att alltid ställa frågorna HUR, VAD, NÄR, VEM, VARFÖR. Det räcker långt för att slippa bli lurad.
Så var en Skalman, och samla så mycket kunskap du orkar bära. Den väger ingenting.
Ida KarkiainenS-riksdagsledamot från Haparanda