”Vår frihet och våra liv kan man ta ifrån oss, men icke vår heder.”
Det är ett citat ur ett tal som den socialdemokratiska riksdagsledamoten Otto Wels höll den 23 mars 1933 i den tyska riksdagen. Kanske ett av de modigaste talen som någonsin hållits. Sessionssalens väggar kantades av SA-män med revolvrar och batonger som skulle skrämma motståndare till Hitlers politik till tystnad. Där höll Wels sitt tal.
Otto Wels var den siste som i tal vågade motsätta sig Hitlers fullmaktslag, lagen som satte den demokratiska författningen ur spel. Wels tal och modiga framträdande, som väckte Hitlers raseri, fick stor moralisk betydelse för motståndet mot nazismen och fascismen i Tyskland och andra länder. Men att vara den sista att våga motsätta sig räckte inte.
Därför måste vi alla bli de första att motsätta oss, att bekämpa nazism, rasism och förakt för olikheter.
När Svenskarnas Parti – nazisterna i Sverige, där Åkesson och Sverigedemokraterna har sitt ursprung – i torsdags tågade genom Jönköping blev det starka och många motreaktioner.
Kyrkklockorna i staden ringde och varnade för fara. Utanför staden skyltades infarterna med ”Jönköping mot Rasism”.
Mona Sahlin, som tidigare utsatts för hot av dessa krafter, reste till Jönköping och talade mot nazism, rasism och främlingsfientlighet. Stora skaror av befolkningen i staden deltog i gudstjänstmöten mot dessa mörka krafter. Människorna i staden visade att detta är åsikter man inte tolererar!
Även i vårt län försöker dessa bruna krafter nästla sig in. Och då ska vi alltid vara först på plan och mota dessa destruktiva oönskade krafter. I Norrbotten visar vi och står upp mot alla former av diskriminering och förtryck och värnar alla människors lika värde. Låta kyrkklockor ringa, demonstrera mot förtrycket – agera och argumentera!
När någon säger något som låter rasistiskt och kränkande tar vi själv bladet ifrån munnen och pratar om det och vi ska bli många.
Heder åt alla ni som gjorde det i Jokkmokk, i Pajala i Luleå och runt om i hela vårt län. Vi ska alltid vara de första. Den dagen vi är sist har det gått alldeles för långt.
Tyvärr blev Otto Wels den siste och för ensam. Konsekvenserna av det kan vi alla läsa i historieböckerna.
Men i Norrbotten är vi många, aldrig sist och vår frihet och våra liv kan dessa onda krafter aldrig ta ifrån oss. Det är norrbottnisk heder när den är som bäst – vi tillåter inte att någon tar den ifrån oss!