"Grattis! Är du glad?" Frågar jag den nyvalda partiordföranden Ihar Barisau.
Jag är på besök i den belarusiska huvudstaden Minsk för att delta vid det socialdemokratiska partiet BSDP Hramadas artonde partikongress.
"I ett demokratiskt land hade jag kanske varit glad. Nu känns det dubbelt för jag vet att det kommer att innebära mycket problem", svarar Ihar.
Trots att partiet är registrerat och formellt godkänt av justitiedepartementet har Ihar och hans partivänner ständiga problem med myndigheterna. Övervakning, godtyckliga arresteringar och trakasserier är vardag för många av partiets företrädare.
Ihar är utbildad ingenjör och statsvetare. Efter att bland annat ha arbetat som journalist, driver han nu ett eget företag, som så många andra politiskt aktiva i Belarus eftersom de ofta svartlistas från anställning.
I februari genomfördes lokalval i Belarus. De olika oppositionspartierna hade tillsammans listat några hundra kandidater. 19 000 platser skulle fyllas men av oppositionens kandidater blev ingen vald. Helt enkelt därför att de inte tilläts vinna.
Valen var precis som tidigare riggade för att säkra segern åt regimen och valobservatörer hölls på avstånd för att inte kunna rapportera om oegentligheter.
Som så ofta i diktaturer är oppositionen i Belarus splittrad och inte sällan uppstår nya partier med liknande ideologisk inriktning.
I ett hus på landsbygden en bit utanför Minsk träffar jag Mikola Statkevich och resten av partiledningen för ett annat socialdemokratiskt parti, Narodnaya Hramada. Partiet är oregistrerat då det i praktiken varit omöjligt att starta ett parti sedan Lukasjenko kom till makten.
Att vara verksam i en organisation som inte är registrerad är olagligt och kan ge böter eller fängelse. Men Statkevich och hans partivänner låter sig inte hindras.
Över en lunch berättade de om planeringen inför firandet av ”Frihetsdagen”, en slags inofficiell nationaldag som firas i slutet av mars till minne av den kortlivade Vitryska folkrepubliken, som grundades 1918. Inför årets 100-årsjubileum hade myndigheterna givit tillstånd till en konsert för att fira men avslagit alla ansökningar om demonstrationstillstånd.
"Men vi kommer demonstrera ändå", förklarar Statkevich. "De kan arrestera oss men vi hinner bli släppta i god tid innan 1:a maj. Och då planerar vi för en ny större demonstration", säger han och beslutsamheten i den ljusblå blicken går inte att ta miste på.
Några dagar senare nås jag av beskedet att Statkevich arresterats tillsammans med sin fru och ett antal andra partimedlemmar. Helt enkelt för att försöka stoppa planeringen och hindra honom från att delta i demonstrationen. Totalt arresterades ett 100-tal politiker, journalister, MR-aktivister och helt vanliga medborgare i samband med firandet av ”Frihetsdagen”.
Omvärldens tystnad talar sitt tydliga språk. De belarusiska myndigheternas svar på demonstrationen var oproportionerligt, skriver EU-delegationen i ett uttalande och påminner om att åtgärder för att respektera de grundläggande fri- och är avgörande när det gäller att forma EU: s framtida förhållande till landet.
Det får man verkligen hoppas. Den verkliga frågan är istället hur fortsatt respektlöshet påverkar EU:s framtida förhållande till landet?