VĂ€rldsekonomin Ă€r svajig just nu. De ekonomiska aktörerna skyller pĂ„ politikerna (âdet geopolitiska lĂ€getâ), politikerna pĂ„ marknaden. BĂ„da skyller pĂ„ Kina, som hĂ„ller pĂ„ att lĂ€gga om ekonomin, frĂ„n att ha producerat för resten av vĂ€rlden till att anvĂ€nda mer av resurserna för egna behov.
Det gamla dragloket har inte bara saktat farten. Det hackar ocksÄ betÀnkligt, nÀr Xi Jinping försöker styra Kinas lilla men arga aktiemarknad, eller fÄ valutan yuanen att röra sig i önskad riktning. Kina medger felgrepp i hanteringen av finansmarknaderna, men försvarar sig med att man studerat hur man gör i USA!
OsÀkra konjunkturutsikter, överutbud och lÄngsiktigt vikande efterfrÄgan har fÄtt oljepriset att rasa, frÄn över 100 dollar fatet 2014 till under 30 dollar.
HĂ€rom sistens ville ett amerikanskt raffinaderi ha betalt för att ta emot rĂ„olja, som en vecka tidigare kostat 35 dollar. Det fick man backa frĂ„n, men det lutar Ă„t att âdet svarta guldetâ hĂ„ller pĂ„ att bli till sand för Ă€garna. Det kostar ju att ta upp oljan ocksĂ„.
Olja Àr den produkt som stÀllt till med mest elÀnde i vÀrlden sedan den togs i industriellt bruk för drygt hundra Är sedan.
Kampen om oljan har startat krig, vÀlt demokratier, fördÀrvat miljön och klimatet bÄde vid utvinningen och anvÀndningen, och den finansierar fortfarande nÄgra av vÀrldens uslaste regimer. Flera av dem fÄr nu vÀlförtjÀnta problem.
Saudierna skulle behöva tjÀna 100 dollar fatet för oljan för att hÄlla igÄng kriget i grannlandet Jemen, köpa sig inflytande i olika arabiska huvudstÀder, betala för sitt missionerande runt om i vÀrlden, och finansiera de generösa bidragen till sina egna medborgare. Putin runt 80 dollar fatet för att lÄngsiktigt finansiera sin krigiska utrikespolitik och sina rustningar, och ÀndÄ kunna betala pensioner och andra utgifter.
SÄ lÄngt Àr allt vÀl, för att inte sÀga förtrÀffligt. Om oljeprisfallet leder till att saudierna och ryssarna gör sig av med sina despoter, att rustningarna minskar och att inkomsterna reserveras för angelÀgna ÀndamÄl i stÀllet för att slösas bort pÄ vapen och prestigeprojekt, kan oljan bli en vÀlsignelse i stÀllet för en förbannelse för oljenationerna och vÀrlden.
Det gÀller Àven fattigare oljelÀnder som t ex Nigeria, Venezuela och Brasilien. Oljan har hindrat, inte frÀmjat, utvecklingen i dessa lÀnder, bland annat genom att spÀ pÄ korruptionen.
Det kan finnas andra nackdelar med ett sÄ lÄgt oljepris som det nuvarande, t ex för miljön, men dessa kan korrigeras med skatter.
Samtidigt minskar investeringarna i oljesektorn, vilket kan rÀdda kÀnsliga miljöer, till exempel i Arktis.
Saudierna förklarar kaxigt att de kan leva med det nuvarande oljepriset âmycket, mycket lĂ€ngeâ. Det Ă€r pokerspel för att fĂ„ konkurrenter att ge upp.
Visst, saudierna har stora tillgÄngar som de kan realisera. Men det betyder minskat inflytande, och förr eller senare mÄste landets 1500 prinsar börja rÀtta munnen efter matsÀcken.
Det Àr bra för regionen och vÀrlden att de fÄr mindre pengar att spendera.
LÄga oljepriser Àr bra för oss svenskar, för Europa och för flertalet utvecklingslÀnder och i synnerhet för de fattiga lÀnderna.
För Sverige och Europa gĂ€ller det nu att fokusera pĂ„ investeringar och utökat IT-utnyttjande (âden fjĂ€rde industriella revolutionenâ), men ocksĂ„ pĂ„ kreativa sociala lösningar. Och vi mĂ„ste sluta se flyktingarna som en börda för vĂ„r ekonomi.
Om vi alla fortsÀtter att tÀnka negativt, hamnar vi i den nedÄtgÄende spiral som kallas deflation och lÄgkonjunktur!