Bandets musik andas 50/60-tal kombinerat med 80-talets poptoner och låttexter som definitivt hör hemma i 00-talet. De fem medlemmarna i Pajala truck co har precis anlänt till Luleå i bil från Pajala. Föga ska de ana att de snart kommer att stå i Gör det själv-hallen på den närliggande macken under samma bil.

Men låt oss inte börja den här berättelsen med neroljade händer och bandmedlemmar som tålmodigt lyder en omständig fotograf, utan med en lite mer matig genomgång av bandets nutid.
Min första fundering när jag träffar bandet är dock var den sjätte medlemmen, sångerskan Paloma, är. Kunde hon inte komma, kanske?
- Vi är fem helt enkelt, sen ganska länge tillbaka. Det är så sen i våras någon gång, säger Niklas Grönberg.
Hur kom det sig?
- Ja, ingen lust helt enkelt. Vi har hållit på ganska länge. Alla som är jäkligt motiverade för det här kör vidare, säger han.
Bandet verkar inte gärna vilja diskutera förändringen i uppställningen.
Snabbt in på mer genomgående glada tankar i stället.
I slutet av januari är det tänkt att bandets debutalbum ska släppas - efter många års förseningar. Första singeln från albumet, From one motherfucker to another, har lite oväntat hamnat på P3:s spellistor och hörs där ett par gånger i veckan under sommaren.
- Det var en ren bonus att låten började spelas på P3. Meningen med att släppa From one motherfucker to another var inte att det var för att den var den mest catchiga eller den mest publikvänliga, men för att den har en edge. Vi hade inga förhoppningar att den skulle nå så långt. Nästa singel som släpps om några veckor hade vi tänkt skulle kunna komma in på P3, säger Niklas Grönberg.
- Den var bara tänkt som en liten teaser, för att värma upp inför den riktiga-riktiga singeln, säger Marie Willman.
När videon till låten spelades in i Ryssland hade bandet egna livvakter som följde med ut varje gång de gick för att röka.
- Och så sas det att den fantastiska Sovjet-kitchrestaurangen där vi skulle spela in var maffiakontrollerad. Vi fick två timmar på oss att spela in där och man ville inte gärna vara kvar längre, säger Markus Forsberg.
- Till nästa musikvideo har vi anlitat en svensk kille. Den spelas in i trygga Tornedalen, säger Niklas Grönberg.
I en tidigare intervju med NSD berättade Niklas Grönberg att han gärna hade kunnat leva på musiken, men att det är svårt när Sverige är ett så litet land.
Men låt oss då ta en hypotetisk frågeställning som grundar sig i att den kommande skivan når samma, eller bättre, framgångar som From one motherfucker to another.
Kommer det inte att bli jobbigt att åka till flygplatsen i Pajala, flyga till Luleå, ner till Stockholm och sedan vidare dit ni ska?
- Om det är många spelningar så drar man ihop det till en turné, men går inte det så är våran bas ändå alltid i Pajala. Folk, organisationer och företag har alltid varit så oerhört hjälpsamma mot oss där.
- Alla kommer inte alltid att bo i Pajala. Folk kommer att sprida på sig, men det är inget problem, vi intensivrepar, säger Marie Willman.
- Vi är ändå inte ett så stort band ännu att vi kan säga att resorna är det värsta ännu. Vi längtar till resorna, säger Niklas Grönberg.
Och så kanske det skulle låta sämre med Stockholm truck co som bandnamn?
- Vi har funderat på att göra en franchise av det. Stockholm truck company, New York truck company och Luleå truck company. Ett par polare från Luleå ville heta Luleå truck co och visst, 20 procent av intäkterna så, säger Niklas Grönberg och skrattar.