Luleå Fjällnäs byggdes ursprungligen som sommarslott av överste C-O Bergman, en köpmansson, militär och sågverksägare från Luleå. Bygget genomfördes i samband med att Malmbanan från Luleå till Gällivare stod klar 1888 av det engelska järnvägsbolag som också hade förvärvat brytningsrätten. Först med Malmbanan kunde lapplandsmalmen börja utvinnas efter flera hundra år av misslyckade spekulationer och förluster.

Men C-O Bergman såg med lagens hjälp en chans att själv inmuta flertalet av fyndigheterna i Malmberget i hemlighet - engelsmännen ovetandes. Enligt Bergmans kusk pågick sk försvarsarbeten på inmutningarna t o m nattetid.

- Inte tid att sova - ut och gräv gubbar, lär han ha manat på de sina.

Bergman vann mycket riktigt den följande rättsprocessen. Det blev spiken i kistan för det engelska bolaget som begärdes i konkurs ett år efter att järnvägen mellan Luleå och Gällivare öppnats..

C O Bergman deltog i skapandet av ett nytt bolag, AB Gällivare Malmfält som övertog brytningsrätten medan järnvägen hamnade i statens händer. Till sitt bolag kunde han sälja sina privata inmutningar till ett antal miljoner kr.

Fjällnäs Slott var en enorm kontrast till kåkstaden som växte upp i Malmberget, och Fjällnäs användes för att imponera på kungafamiljen, tilltänkta finansiärer och Riksdagen som debatterade de dramatiska händelserna i Malmfälten återkommande.

Slottet fick sin höjdpunkt vid Oscar II:s besök 1894 och vid riksdagens olika resor längs den nya malmbanan för att inspektera investeringarna i de lappländska malmfälten. Många förundrades över vidderna, midnattssolen, fjällen och de malmfyllda mörka bergen som snart skulle sprida rikedom över Sverige. Fjällnäs Slott var en av attraktionerna där hela riksdagsdelegationer lät fotografera sig.

Mauritz Magnusson



Lästips: De Mörka Bergen, Gunnar Ahlström, PA Nordström & Söner 1966.